En annorlunda söndag-middag

Middagen i söndags kommer jag att minnas länge. Mycket länge. Kanske hela livet.

Vid bordet – fem personer från två länder och med tre helt olika verkligheter att leva i.

Larisa, Ion, MDG, PE

Huvudpersonerna – Larisa och Ion. Två rumänska tiggare som uppehåller sig i Stockholm för att få ihop pengar till sina två barns skolgång.

Ytterligare en rumän – Andrei – som fungerade som översättare. Också han med en alldeles särskild historia i bagaget.

Och två kommunalråd från Solna – Marianne Damström Gereben och jag.

Hur vi hamnade vid det här middagsbordet på Södermalm är ju en historia i sig, men jag nöjer mig med att konstatera att Hjärta – troende socialdemokrater och Frälsningsarmén vid Hornstull var arrangör och att en politikerkollega här i Solna – Sara Kukka Salam (S) – såg till att Marianne och jag blev inbjudna. Tack till både Frälsningsarmén, Hjärta och Sara!

Larisa och Ion är i 30-årsåldern och har som sagt två barn. Barnen finns hemma hos sin mormor i en by en timme från Bukarest. Ingen av dem önskade den här separationen och de saknar varandra så att det gjorde ont runt bordet.

Larisa sitter alltså och tigger utanför en ICA-butik på Södermalm. Hennes man Ion kan inte förmå sig att göra det, så han samlar pantflaskor i stället. Han har svårt att hålla tillbaka tårarna eftersom han tycker att han är en ”dålig far” till sina barn när han inte klarar av att försöja dem på annat sätt.

Vi ställde många frågor för att försöka förstå hur man har det i sitt hemland för att man hellre ska välja att lämna sina barn i flera månader, åka buss i tre dagar tvärs över Europa för sitta utanför en ICA-butik i Stockholm och tigga.

De pengar som Larisa och Ion kan skicka hem till mormor och barnen motsvarar ungefär vad Ion skulle ha tjänat på ett lågavlönat jobb hemma. Problemet är bara att det inte finns något jobb för honom. De tillhör en folkgrupp som heter rudarer eller rudari. De identifierar inte sig själva som romer och talar inte romani. Men de betraktas och behandlas av myndigheter och övrig befolkning på samma sätt som romer. Alltså – inget jobb. Ingen el. Ingen skolgång för barnen om man inte ordnar fram pengar.

Jag frågade Larisa hur hon blir behandlad av de personer som passerar förbi henne där hon sitter och tigger. Övervägande neutralt eller positivt, men det finns eländiga undantag. En kvinna slog henne i huvudet med en gurka. Det har hänt mer än en gång att man spottat på henne. En gång nyligen blev det mer hotfullt och ett par förbipassernade avvärjde en attack mot henne.

Marianne beskrev tidigare imorse sin upplevelse av middagen på Facebook. Jag citerar hennes text nedan.

Som sagt – en söndag middag som jag sent kommer att glömma och som gjort att jag ser varje enskild tiggare på ett annat sätt nu än tidigare.


 

Mariannes utmärkta text som beskriver samma middag och som :

När jag kröp ner i min säng igår kväll tänkte jag på Larisa och Ion som jag träffat tidigare på eftermiddagen. De har inget ombonat sovrum eller mysig säng att krypa ner i när de vistas här i Stockholm. De tältar i en skogsdunge utanför stan någonstans tillsammans med några andra rudarer från Rumänien.

För att kunna köpa skolböcker och betala för skolmaten åt deras två döttrar så väljer de att förödmjuka sig, det är värt det säger de, för att deras barn ska få en bättre framtid än de själva. Barnen går i skolan hemma i byn utanför Bukarest. Ja, där finns en skola och utbildningen kostar inget, men ett problem är att få lärare vill arbeta i skolorna i dessa byar.

Ion har i sitt 31-åriga liv bl a arbetat på byggen men nu finns det inga arbeten åt honom och på något sätt måste han se till sin familj. Just nu är t ex elen avstängd i huset i byn där mormor tar hand om deras barn. Därför samlar han pant på Stockholms gator. Larisa sitter utanför en ICA-affär och tigger, där får hon ibland utstå hån och våld. Senast igår försökte en man gå till attack mot henne, men då kom några unga män till hennes försvar.

Under den stund vi tillbringade tillsammans så både skrattade och grät vi. Och det sista Larisa sa när vi sa farväl att vi var välkomna till dem i Rumänien och jag lovade att titta förbi henne innan hon reser tillbaka till byn.

Jag är så tacksam att jag fått lära känna detta bedårande par, så tacksam att jag fått höra varför alternativet att tigga på Stockholms gator och den förödmjukelse de får utstå är ett bättre alternativ än att gå sysslolös hemma. Jag är också så oändligt tacksam att jag haft turen att växa upp i Sverige och för mina barns uppväxt här och deras framtidsmöjligheter i detta välmående land.

Den tacksamheten tar jag med mig från det starka mötet igår och den ska jag tänka på varje gång jag går förbi någon av de många tiggare som just nu sitter på vår gator!

Tack Larisa och Ion! Ni är hjältar!

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 3 kommentarer

Hågkomster från Kultur- & Fritidsnämnden (26 februari 2015)

Jag skriver, efter varje sammanträde i Kultur- & Fritidsnämnden (d.v.s. en gång i månaden), ett blogginlägg om de ärenden vi behandlar.

Sammanställning med länkar till samtliga inlägg. 

gavel

Februarisammanträdet bjöd både på intressanta och viktiga politiska diskussioner och på ett brett urval av formalia. Det fick nog också många att fundera över nämndens respektive förvaltningens roll i politiken.

Sammanträdets högljus (”highlights”)

  • Mest positiva nyhet för Solnaborna:
    §9 – Permanent öppethållande av Ulriksdals biblioteksfilial.
  • Mest politiska ärende:
    §10 – Revidering av nämnduppdrag.
  • Snabbaste beslutsärendena:
    §7/8 – De båda kulturföreningsbidragen till Teater SAT & Bergshamrabibliotekets vänner.

Mina tankar om några av ärendena (Ärendeförteckning)

§4 Årsredovisning 2014

Nämnden har uppfyllt 5 av 6 nämndmål. I redovisningen illustreras måluppfyllelsen med Rött/Gult/Grönt.

Självklart blev det fokus på det röda ljuset för målet ”Solna stads anläggningar för ungdomsidrotten ska förbättras ”. Förhållandena HAR förbättrats, men inte i tillräcklig takt tycker förvaltningen. Det visar sig bero på att vi i Solna fortfarande ligger efter övriga kommuner i länet i fråga om att anlägga (konst)gräs på de fotbollsplaner där vi har grus. Men till våren (2015) planeras en uppgradering till konstgräs på Huvudsta IP. Om vi sedan blir av också med gruset vid Solna gymnasium (på den s.k. läroverksplanen) är vi i mål. De flesta grusplaner har alltså redan byggts bort.

Ekonomin: Nämndens nettokostnader landade på ett överskott gentemot budget på drygt 600.000 kronor. Hur ska man se på det? Man kan säga att nämndens verksamhet inte kostade skattebetalarna så mycket som det var tänkt. Har då inte Solnas medborgare fått mindre av Kultur- och Fritidsverksamhet än de egentligen skulle ha?

Nja. I någon mån kanske, men först kan man konstatera att kostnaderna för verksamheten var HÖGRE än budgeterat. Men intäkterna överträffade budget ännu mer än vad kostnaderna gjorde. Där finns många delförklaringar, men mild höst/vinter, högt utnyttjande av anläggningar för vilka vi tar ut avgifter samt EU-bidrag ligger med i dessa intäkter.

En budgetavvikelse som är mindre än en halv procent är i min värld så nära ”mitt i prick” man kan komma. Ser man på nämndens historik så har resultatet länge varit ett litet årligt överskott. Oftast ännu mindre avvikelse än den vi såg 2014.

Under min vakt (2015-2018) vill jag att det ska fortsätta vara så. Så nära budget som möjligt, men absolut inte något underskott. Siktar man på det viset så blir det lätt ett litet överskott.

§5 Utveckling av kulturstöd

Här har förvaltningen bett nämnden att få göra en justering av riktlinjerna för hur vårt stöd (bidrag) till kulturföreningar ser ut. Den ändring man vill göra skulle lite förenklat medföra att bidragen i mindre utsträckning går till verksamheter som producerar ”mer av det vanliga och samma som förra året” och att en del pengar i stället styrs över till mer nyskapande föreningar som hittills har haft svårt att uppfylla kraven i regelsystemet.

I nämnden var vi överens om att målen med nytt kulturstöd ska vara:

  • Att stadens kulturliv omfattar och når ut till fler.
  • Att konst-, kultur- och föreningsliv löpande utvecklas.
  • Att allt fler upplever att Solna har ett rikt kulturliv.

En diskussion uppstod om ett ordval i ett fjärde mål. Förslaget löd:

  • Att konst-, kultur- och föreningsliv speglar det mångkulturella och internationella Solna.

Sara Kukka Salam (S) ville i stället att målet skulle lyda ”…speglar Solnas mångfald.” och hennes förslag till förändring vann gehör i nämnden. Nu var det ingen stor fråga, men det visar ändå att Allianspartiernas ledamöter inte med automatik alltid röstar ner goda idéer bara för att de förs fram från oppositionen. En bra start när det för första gången under mandatperioden förs fram ett yrkande från oppositionen.

§7/8 Kulturföreningsbidrag till Teater SAT och till Bergshamrabibliotekets Vänner

Förvaltningen hanterar enligt delegationsordningen alla bidragsansökningar som är på belopp under 50.000 kronor. Är de sökta bidragen större så skall nämnden fatta beslut.

Båda bidragsansökningarna beviljades (men med lägre belopp än vad man sökt).

Vad får Solnaborna i utbyte mot att Teater SAT får 95.000 kronor av våra skattemedel? Jo, de kommer (bland annat) under 2015 att sätta upp flera familjeföreställningar, folklustspel och farser. Under 2014 spelade de 41 föreställningar för en total publik på 2.000 personer.

Bergshamrabibliotekets vänner har en verksamhet som på ett utmärkt sätt kompletterar den vi har vid biblioteksfilialen i Bergshamra. För 2015 planerar föreningen ca 4 författarmöten med t ex Ebba Witt-Brattström och Per Wirtén samt 6 högläsningstillfällen. Vidare anordnas precis som tidigare år en bokloppis och planer finns på att arrangera en ny novellpristävling kallad ”Världens bästa Bergshamranovell” med en vuxenklass och en ungdomsklass upp till 18 år. För detta beviljas vännerna 29.000 kronor i bidrag vilket är en ökning mot förra årets 25.000 kronor.

Eftersom Thomas Magnusson (V) är revisor i Bergshamrabibliotekets vänner så anmälde han jäv och lämnade sammanträdet när just denna ansökan skulle behandlas.

§10 Revidering av nämnduppdrag (angående Pampasparkens flytt till Augustendalsparken)

I det här ärendet ville förvaltningen, efter att ha jobbat ett tag med saken, att nämnden skulle ge förvaltningen ett bredare uppdrag. Tjänstemännen i de båda berörda förvaltningarna hade nämligen upptäckt att det vore bättre om man får ta ett bredare grepp när man utreder möjligheterna.

Nämnden beslutade enligt förvaltningens förslag och det reviderade uppdrag förvaltningen nu har lyder så här:

att utreda möjligheten till samordning av lokaler och för öppen förskola med fritidsanläggningars parkleksmiljöer med barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen, där så är möjligt i alla delområden i staden,

att utreda möjligheten att samordna fritidsklubbverksamhet med barn- och utbildningsförvaltningens grundskolelokaler i Huvudsta samt därigenom frigöra lokaler för profilerad tonårsverksamhet

Tobias Östberg (MP) hade tre yrkanden som avslogs i nämnden efter diskussion. I stort kan man säga att det var klassisk politik från västerblocket – att man vill att politiken ska styra mer i detalj hur verksamhet utformas medan Alliansen litar mer till tjänstemännens förmåga att lösa sitt uppdrag på bästa sätt inom ramen.

Senast i maj återkommer förvaltningen med återrapport och eventuella förslag till förändringar.

Formella ”finesser”

I sammanträdet fick vi praktisk tillämpning av flera av kommunallagens olika begrepp. Flera av dem sådana som åtminstone jag fick hantera för första gången i mitt liv. (Jag har ju inte tidigare varit ordförande i någon nämnd.) Vi hade exempel på:

  • yttrande
  • tilläggsyrkande
  • ändringsyrkande
  • reservation
  • yttrande och yrkande som inte föreligger i skriftlig form vid sammanträdet
  • jäv
  • nämndinitiativ
  • utomstående person närvarande (utöver ledamöter, ersättare och förvaltningens tjänstemän)
  • övrig fråga som anmäls under sittande möte

Men, med förvaltningschefen (Roger Markdalen) vid min ena sida och vår nämndsekreterare (Gabriela Grufman) vid min andra plus ett antal erfarna politiker i nämnden (varav inte mindre än tre är kommunalråd!) så kände jag mig fullständigt trygg.

Fortsätt läsa

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , | 1 kommentar

Rapport efter 2 år med min elbil (Volvo V60 Plug-in hybrid)

Länge gick jag och väntade på att det på marknaden skulle dyka upp en bra elbil.

Mina krav var:

  • Lång räckvidd.
    De renodlade elbilar som finns på marknaden har en räckvidd som är för dålig. De flesta stannar innan man hunnit 15 mil. Och då får man vara sparsam med värme, stereo och andra elförbrukare i bilen.
  • Låga CO2-utsläpp.
    Det har ju länge funnits el-hybrider (som exempelvis Toyota Prius) men de laddar batterierna bara genom att återvinna rörelseenergi när man bromsar. Den tekniken ger inte tillräckligt bra miljöprestanda.

Vad jag väntade på (för att kunna uppfylla mina krav) var alltså en s.k. ladd-hybrid. D.v.s. en bil som har både eldrift och förbränningsmotor (som tar vid när batteriet tömts) samt möjlighet att ladda batteriet när man står parkerad.

Andra önskemål som jag hade var att:

  • kunna ha bilen som personalbil via företaget
  • den skulle helst vara svensktillverkad
  • den behövde inte vara iögonfallande snygg, men skulle helst inte heller vara så ful som Toyota Prius

Då lanserades den. Volvo V60 Plug-in Hybrid! Jag tjatade hål i huvudet på min bilförsäljarkontakt hos Upplands Motor och hamnade långt fram i kön till en bil som var mycket eftertraktad när den till slut kom. Faktum är att jag fick bilen med serienummer 2 (av 1.000 i den första årskullen). 300 bilar såldes i Sverige och övriga gick på export. I första hand till Nederländerna.

Efter ett års väntan (!) fick jag så bilen levererad från Torslanda. Jag kände mig så stolt över bilen att jag ville skylta med att den är min:

Volvo V60 Plug-in Hybrid

Snabbfakta om bilen:

  • Dieselförbrukning i blandad körning: 0,18 l/mil.
  • CO2-utsläpp i blandad körning: 48 g/km.
    Bilen kvalificerar alltså som s.k. supermiljöbil (max 50 g/km).
  • Dieselmotor som driver på framhjulen: 215 hk (den motor som Volvo kallar D5).
  • Elmotor som driver på bakhjulen: 70 hk.
  • Möjlighet att koppla in fyrhjulsdrift när man behöver (men då jobbar alltså båda motorerna).
  • Räckvidd vid ren eldrift: 50 km.
  • Tid för att ladda upp batteriet från tomt till fullt: 3,5 timme.
  • Laddas via vanligt jordat 230V uttag.

Erfarenheter så här långt – både plus och minus:

  • När bilen var ny så uppfyllde batterierna vad Volvo utlovade – med god marginal. Det gick fortare att ladda batterierna än de 3,5 timmar som de angivit. Räckvidden var längre än 50 km.Vartefter tiden gått så har räckvidden sakta försämrats. Idag (efter 2 år) ligger den på utlovade 50 km. Laddtiden har jag inte kollat – den är helt acceptabel för mig.
  • Bilen är knäpptyst i låg fart. När man kommer upp i 50-60-70 så tilltar däckljud och vindbrus så att man inuti bilen inte upplever någon skillnad mot en vanlig bil.
  • Bilen är oerhört välbyggd och gedigen. Det enda som krånglat är en varningslampa som ibland säger att bagageluckan är öppen trots att den inte är det. Åtgärdat utan extra kostnad vid senaste servicen – så nu känns det som att köra en schweizisk klocka igen.
  • Det går att köra på ren eldrift också i högre hastigheter. Rekordet är 123 km/h (tysk Autobahn). I hastigheter högre än så är det alltid dieselmotorn som driver.Jag visste att bagageutrymmet var litet. V60 är liten där bak i utgångsläget och i ladd-hybriden gör batterierna att golvet har höjts med 7-8 cm. Men att den skulle vara SÅ liten där bak… Man då hade jag innan vant mig vid Mercedes E-klass så det är väl en orättvis jämförelse.
  • Dieseltanken är liten. 45 liter. Det är helt OK när man bara kör bilen hemmavid och i stadstrafik. Elmotorn tar hand om nästan alla körsträckor och jag tankar bara varannan månad. Men när vi tog ut bilen på en 450 mil lång semesterresa genom Europa så blev det lite störande att behöva tanka så pass ofta.
  • Laddstolpar. De lyste med sin frånvaro när jag skaffade bilen, men nu blir de allt vanligare. Solna Centrum, Arenastaden, Frösunda, Arlanda, Fotografiska museet är några exempel på stolpar jag använt här i Stockholmsområdet. På semesterresan genom Europa var det värre. Bilfärjorna, hotellen, P-husen. Nej – inte en enda laddmöjlighet. Jo, i ett hotellgarage i Milano fanns ett uttag som jag fick använda.
Publicerat i Uncategorized | 40 kommentarer

Ulriksdalsbiblioteket fortsatt öppet för allmänheten!

I gårdagens sammanträde i Kultur- och Fritidsnämnden fattade vi beslut om att permanenta det öppethållandet för allmänheten som vi haft på prov sedan i slutet av september.

cefb07f3-124d-4a1f-937a-01fff3e5803d

Augusti 2014: Ulriksdalsskolan (F-9) öppnade lagom till höstterminen 2014.

September 2014: Biblioteket invigdes inom skolans lokaler. Under skoltid fungerar biblioteket som skolbibliotek. På prov ordnade vi också så att samma bibliotek, två eftermiddagar i veckan, fungerar som folkbibliotek – som alltså är öppet för allmänheten.

Oktober 2014: En räknare installerades för att mäta antalet besök under folkbibliotekstiden. Den har visat att det i snitt kommer över 100 besökare per dag!

Provverksamheten har visat att det varit en succé. Folkbiblioteket har besökts av flera olika kategorier:

  • Elever som går på fritids på eftermiddagarna kommer gärna till biblioteket och läser en stund.
  • Förskolebarn kommer och sitter och bläddrar i bilderböcker.
  • Förskolepedagoger kommer och lånar böcker som de tar med till förskolorna.
  • Föräldrar som ska hämta sina barn kommer  in.
    Ibland har de med sig syskon till de barn som ska hämtas.
  • Närmare 17.00 vid stängning kommer föräldrar och barn som ska till Kulturskolan och passar på att smita in på biblioteket. (Kulturskolan har alltså också viss verksamhet inrymd i Ulriksdalsskolans lokaler.)

Hela arrangemanget med ett integrerat bibliotek är ett bra exempel på konstruktivt och väl fungerande samarbete mellan två nämnder som har olika parallella behov. Barn- och Utbildningsnämnden har enligt skollagen skyldighet att tillhandahålla skolbibliotek för eleverna. Kultur- och Fritidsnämnden ska (enligt bibliotekslagen) se till att det finns en folkbiblioteksverksamhet i kommunen. Här delar man på kostnader för lokaler, personal och de böcker som köps in. Samarbete när det är som bäst!

Lär mer:

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , | 1 kommentar

Tack för förtroendet!

Igår kväll samlades (FP) i Solna till ett av de viktigaste mötena under hela mandatperioden. Det var ett medlemsmöte där vi bestämde oss för vilka personer vi vill se i vart och ett av de kommunala förtroendeuppdrag som är (FP):s efter valet.

Det är ett imponerande lag vi har satt samman och valberedningen hade inga problem att hitta kapabla och intresserade kandidater till de olika posterna.

Den kompletta listan med (FP):s förtroendevalda publiceras under dagen här.

Själv blev jag nominerad till ett otroligt spännande uppdrag som kommunalråd med ansvar för Kultur och Fritid.

(Jag säger nominerad efter det egentliga valet förrättas i kommunfullmäktige tisdagen den 25 november.)

Kultur- och Fritidsnämnden (KFN) ansvarar för en lång rad saker där man särskilt kan lägga märke till bibliotek, kulturskola, fritidsverksamheter för barn och ungdom, lekparker, idrottsplatser, stöd till idrott och annat föreningsliv, evenemang m.m. Det är  verksamheter som är viktiga både för Solnas medborgare och för Folkpartiet. Det har under en lång följd av år också varit (FP) som styrt nämnden.

Läs mer om Kultur- och Fritidsnämndens verksamhet: Idrott och fritid och Kultur och Bibliotek.

Det ska bli väldigt intressant och kul att få ta över efter Marianne Damström Gereben i att leda KFN under de kommande fyra åren och jag återkommer på min blogg med redogörelser för vad jag och övriga Allianspartier vill åstadkomma på kultur- och fritidsområdet och vad som händer inom det politikområdet.

Men innan dess kommer Solna-styrets (M, FP, C, KD) regeringsprogram för den kommande mandatperioden att publiceras på stadens hemsida. På måndag (den 24 november) antar kommunfullmäktige budget och verksamhetsplan för 2015. I dessa dokument och beslut läggs en viktig grund för verksamheten under 2015 och de följande åren.

I och med att valen förrättas i kommunfullmäktige på tisdag och vi passerar årsskiftet kommer jag alltså att ha följande kommunala förtroendeuppdrag:

Samtidigt lämnar jag några andra uppdrag som jag haft under den gångna 4-årsperiden. Jag önskar de personer som tar över efter mig lycka till. De är:

  • Miljö- och Hälsoskyddsnämnden: Christoffer, Pierre och Agneta.
  • Norrenergi: Per.
  • Norrvatten och Käppala (förbundsfullmäktige): Sara och Anne.

Peter_Edholm-2

 

 

 

 

Liberala hälsningar,

Peter Edholm (FP)

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , | 4 kommentarer

Gör Enköpingsvägen till stadsgata!

Det vi länge har kallat E18/Enköpingsvägen är sedan en tid tillbaka bara Enköpingsvägen. E18 har flyttat norrut till Kymlinge och trafikmängden på Enköpingsvägen mellan Rissne och Järva krog har minskat betydligt och kan minskas ytterligare.

Valaffischer uppsatta dag - där Enköpingsvägen passerar genom Ritorp.

Valaffischer uppsatta dag – där Enköpingsvägen passerar genom Ritorp.

Detta öppnar för nya möjligheter. Jag anser att man bör

  • smalna av vägen
  • utnyttja den mark som frigörs för att på vissa sträckor bygga bostäder
  • göra om gestaltningen av vägen så att det blir en stadsgata
  • sänka hastigheten

Samtidigt ska man vara medveten om att det finns gränser för hur idyllisk Enköpingsvägen kan bli. Den ska också fungera som en av de vägar som trafikförsörjer Arenastaden och andra stadsdelar i norra Solna.

Ambitionen bör vara att göra så mycket som möjligt för att bygga bort känslan av att det är en Europaväg med motorvägsstandard som skär genom kommunens norra delar.

 

Peter Edholm (FP)

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , , , , | 17 kommentarer

Ny skola i Järvastaden 2017!

Starta skolbygget i Järvastaden så att den står klar 2017!

Jag monterade själv för ett par veckor sedan, tillsammans med vår kommunalrådskandidat, Marianne Damström Gereben, upp en banderoll.

10608902_10152262967758639_9280124_n

Bandrollen i Järvastaden som visar på vår ambition och platsen för den planerade skolan.

(FP) har under en tid velat trycka på startknappen (dvs fatta beslut om byggstart) men de andra Allians­partierna har av någon anledning inte varit lika angelägna. Men nu har vi fått med oss (M)!

Jag kan inte låta bli att se likheten med hur det gick till att få fram den nyligen invigda Ulriksdalsskolan. (FP) drev på och när proppen till slut lossnade så blev det ju en riktigt fin skola. Låt oss upprepa den succén i Järvastaden!

Baracklösning eller skolskjuts fram till den dag då en ny skola står klar?

Det finns ju redan nu barn i skolåldern i Järvastaden. Och fler blir det innan en ny skola kan stå klar.

Idén att ordna en temporär baracklösning i Järvastaden kan låta bra. (S) förespråkar ju en sådan lösning. Men vi tycker att det, i det här fallet, skulle vara en ineffektiv hantering av stadens resurser och satsar hellre på generös skolskjuts under den tid det tar att bygga en riktig skola där inte bara undervisning utan också ordentligt tillagningskök, matsal, gymnastik, skolgård, slöjd, fritids o.s.v. fungerar väl.

Vi vill hellre erbjuda skolskjuts till exempelvis Ulriksdalsskolan (som antagligen kommer att väljas av många). De gängse avståndsreglerna för skolskjuts måste tolkas generöst så att även de som egentligen bor ”för nära” få skolskjuts. Just med tanke på den annars besvärliga och annars otrygga skolvägen genom att bostadsområde det det fortfarande pågår byggnation.

Kulturskola och skolbibliotek

Ju större inflytande (FP) har, desto större är chansen att den nya skolan också har plats för kultur­skola och skolbibliotek inom sina väggar. Vi vill ha ett skolbibliotek som dessutom är öppet för allmänheten – enligt den modell som (FP) tog initiativ till i Ulriksdalsskolan.

Kommunal skola eller friskola?

Det fria skolvalet är viktigt för (FP). Men ”valfrihet” får inte innebära att alla skolor blir privata. Somliga föredrar en kommunal skola. Som den geografiska fördelningen av skolor ser ut i Solna, så anser vi att skolan i Järvastaden bör vara kommunal. Detta är dock inte någon helig princip.

Överordnat är att en ordentlig skola kan invigas 2017.

PS: Blir det regeringsskifte så kommer sannolikt ingen att vara intresserad av att starta en ny fristående skola och då blir Järvastadsskolan kommunal. Bara som en spaning…

 

Peter Edholm (FP)
Fullmäktigeledamot 2010-2014, kandiderar för omval.

Läs också vad min kollega Anders Ekegren (stadsbyggnadskommunalråd) skrivit om detta: Dags att trycka på startknappen för en ny skola i Järvastaden


Kuriosa

Temporära skolbyggnader kallas av stadens tjänstemän och av dem som tillverkar och hyr ut dem för ”paviljonger”. Detta begrepp har också blivit det som majoritetens politiker använder.

När oppositionen kritiserat majoriteten för saker som har att göra med paviljonger så har de konsekvent och nedlåtande kallat byggnaderna för ”baracker”.

Nu, när Socialdemokraterna beskriver sitt förslag till temporär lösning i Järvastaden, så vill de uppföra ”paviljonger”…   🙂


 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , | 1 kommentar

Valet ett vägval för Råstasjön!

Utfallet av kommunalvalet den 14 september är av stor betydelse för vad som kommer att hända vid Råstasjön i Solna.

  • Å ena sidan har vi Alliansens linje. Vi har den nyligen beslutade planen som innebär 600-700 bostäder närmast arenan plus att man ser på möjligheten att inrätta ett naturreservat som framtida skydd för de delar av området som inte bebyggs. Det är en väl avvägd plan som tar rimliga hänsyn till naturvärden, rekreationsvärden, stadens ekonomi och till det stora behovet av bostäder.
  • Å andra sidan har vi en opposition som domineras av (S). Vinner de valet så kan vi förvänta oss att de låter Riksbyggen bygga bostäder på den tomt de redan fått köpa av Folkets hus. Därutöver har (S) lämnat öppet för bebyggelse överallt där inget strandskydd gäller. Därmed hotas de delar av Råstasjöområdet som har de allra största naturvärdena enligt inventeringar gjorda av experter.

Låt mig illustrera det hela med en karta:

2014-09-03 Illustration till Vägval vid Råstasjön

Så här har turerna gått:

  1. I maj 2012 kom ett tjänstemannaförslag med 1.800 bostäder. (Blått + Grönt på kartan ovan.)
  2. (FP) reagerade tidigast (faktiskt innan nätverket Rädda Råstasjön bildades!) och kraftigt.
    Detta i kombination med synpunkter från Solnabor, nätverket Rädda Råstasjön, Naturskyddsföreningen och andra medförde att Alliansen lade fram ett nytt och bantat förslag med 600-700 bostäder. (Blått på kartan ovan.).
    Förenklat kan man säga att vi a) bantade från 1.800 till 600-700 bostäder och b) såg till att bostäderna placeras där naturvärdena är som allra minst.
  3. Det har gjorts flera naturinventeringar i området av fladdermöss, fåglar, insekter samt övriga djur och växter. Experterna visar tydligt att de största naturvärdena finns, förutom i sjön, nordväst och norr om sjön. Där framgår också att marken öster och nordost om sjön är betydligt mindre värdefull. Det utlåtandet gäller även för de delar som ligger inom strandskyddszonen.
  4. Parallellt med detta har flera av de ledande (S)-politikerna i Solna ordnat så att en tomt i området, ägd av Folkets hus, har sålts till Riksbyggen. (Rött på kartan ovan.) Detta har alltså skett innan det finns en detaljplan som ens medger bebyggelse där. Riksbyggens avsikt är självklart att bygga bostäder på tomten och 10 miljoner kronor har redan överförts mellan de olika folkrörelserna. Mer pengar blir det om exploateringen blir lyckosam. Historien är uppenbarligen känslig för (S) eftersom man inte får några svar när man ställer frågor om detta. (I stället blir man anklagad för att försöka flytta fokus eller också får man veta att det är för tidigt att diskutera detta ingående eftersom den tomten ligger utanför detaljplaneområdet.)
  5. Historien med Folkets hus och Riksbyggen har lett till att enskilda medlemmar i (S) skrivit en mycket kritisk rapport som de rubricerat ”Socialdemokraternas koppling till markaffärer vid Råstasjön – Rapport utgiven av Socialdemokrater för Sanning och Ärlighet i Solnapolitiken”.
  6. På direkta frågor om vilka tankar (S) har när de gäller bebyggelse på Folketshus/Riksbyggen-tomten eller vid Råstasjön i övrigt så upprepar deras gruppledare Arne Öberg att de vill att ”strandsskyddet ska respekteras”. Det betyder i praktiken att man lämnar öppet för bebyggelse utanför strandskyddet. (Gult på kartan.)

Nu står Solnaborna inför ett vägval

Antingen får man, om man röstar på Alliansen:

  • 600-700 bostäder som byggs närmast arenan – i den del av området (öster och nordost om sjön) som experter säger är minst värdefull ur naturvärdessynpunkt.
  • en bevarad sumpskog norr om sjön – nödvändigt för djurlivet.
  • ingen bebyggelse nordväst om sjön – vilket säkerställer spridningskorridoren mot Järva.
  • ett naturreservat som skyddar de delar av området som inte bebyggs.

Eller också får man, om man röstar på oppositionen:

  • färre bostäder öster och nordost om sjön – där jag menar att det är smartast att bygga.
  • ett okänt antal bostäder på den tomt som Riksbyggen fick köpa.
  • risk för bostäder också norr om sjön.
    Det är väl antagligen här (utanför strandskyddet) man placerar de bostäder man tar bort från östra delen.

(S) vill ju respektera strandskyddet och skulle väl i enlighet med det dra ner på antalet bostäder i ost/nordost och behöver då hitta annan mark att bygga på. Var det skulle ske har de inte lämnat besked om annat än att det måste ske ”utanför strandskyddat område”.

Men (V) och (MP) då?

Oppositionsblocket domineras av (S) som idag är 50% större än (V) och (MP) tillsammans. Var och en får försöka bedöma vilken linje som kommer att gälla efter en eventuell valseger.

Strandskyddet – föranleder ett särskilt resonemang

Från början hävdade jag och övriga (FP), liksom oppositionen, att strandskyddet skulle respekteras runt HELA sjön. Men sedan kom de mycket väl genomarbetade inventeringarna av fladdermöss, fåglar, insekter samt övriga djur och växter. De finns att läsa på stadens hemsida.

Resultatet av inventeringarna fick mig att andra uppfattning. Där framgår att olika delar av marken runt sjön värderas VÄLDIGT olika ur naturvärdessynpunkt. Skogen norr om sjön (i midjan) och nordväst om sjön (runt och ovanför matningsplatsen) är oerhört mycket mer värdefull för helheten än vad den remsa är som ligger mellan Evenemangsgatan och sjön. Marken öster om sjön klassas som så ointressant att den hamnade i lägsta klassen (utan viktiga naturvärden).

Somliga har kallat det för ”kovändning”. Jag anser att det är ett uttryck för att jag tar intryck av de sakargument som finns i rapporter skrivna av experter. Ingen från nätverket Räddda Råstasjön har ens kommenterat det som är de rimliga slutsatserna av inventeringarna utan de väljer att göra en strikt tolkning av strandskyddslinjen – trots att den öster om sjön inte skyddar något som är särskilt skyddsvärt.

Lägg märke till att de mest värdefulla områdena i N och NV ligger till stora delar UTANFÖR strandskyddet. Trots det kämpade jag för att dra undan bostäderna från HELA midjan och från HELA området i NV. Även de delar som enligt (S) är OK att bebygga med hänvisning till att de ligger utanför strandskyddet.

 

Peter Edholm (FP)
Ledamot i Kommunfullmäktige
Ledamot i Miljö- och hälsoskyddsnämnden

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , , , | 14 kommentarer

Våra miljöförslag – nummer 2: Stimulera användningen av elbilar

Den frihet och rörlighet som en bil medför är i grunden mycket positiv. Samtidigt är det uppenbart att bilåkande belastar miljön.

Min slutsats är inte bilanvändandet måste begränsas och att man därigenom minskar de negativa effekterna på miljön. Det vore fel väg att gå. Rätt väg är att utveckla tekniken och hitta bränslen som inte belastar miljön på samma sätt.

Av alla de bränslen som finns tillgängliga i kommersiellt hållbar form är el det bästa.

Min Volvo V60 Plug-in Hybrid. Laddas med el och går 50 km på ren eldrift. För längre resor finns också en dieselmotor, men den används mycket sällan. Klassad som supermiljöbil eftersom den släpper ut <50 g CO2/km.

Kommunen bör verka för folk som kör bil i eller genom Solna i ökande utsträckning använder elbilar. För att stimulera en sådan utveckling anser jag att staden, under en övergångsperiod,  ska

  • tillhandahålla laddstolpar på flera platser runt om i kommunen
  • erbjuda gratis parkering för elbilar på stadens mark
  • tillåta att elbilar körs i kollektivkörfälten på kommunala gator
  • i upphandlingar till stadens verksamheter framföra att man önskar att leverantörer som använder bilar i sin verksamhet helst väljer elbilar
  • välja bästa möjliga miljöklass (idag elbil) i de fall man köper in bilar till egen verksamhet

Peter Edholm (FP)
Ledamot i miljö- och hälsoskyddsnämnden

– – – – – – – – – – – –

Den 31 december 2013 slutade Solnas miljöprogram 2010-2013 gälla. Stadsledningsförvaltningen har tagit fram förslag till nya dokument (Miljöpolicy och Riktlinjer för miljöarbete) som ska styra miljöarbetet i staden under 2014-2016.
 
Förslaget är i stort sett bra, men skulle kunna göras ännu bättre. Jag har därför lett ett arbete med att formulera ett remissvar från Folkpartiet till kommunstyrelsen där vi för fram ett antal förslag till möjliga förbättringar. Där ingår också 14 förslag till aktiviteter som vi tycker bör ingå i den arsenal av åtgärder som Solna vidtar under de kommande åren för att förbättra Solnas miljöprestanda.
 
På min blogg lyfter jag, i en serie inlägg, fram olika delar i vårt remissvar. Det kan ses som en sammanfattning av det som är Folkpartiets miljöprogram för Solna.
Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Förslag för minskad trafik genom Frösunda

Jag har under en längre tid arbetet för att Solna stad ska vidta åtgärder för att minska genomfartstrafiken genom Frösunda. Jag beskriver i detta inlägg vilka idéer som är i omlopp och hur det går i arbetet.

BilköI Frösunda finns en förening som heter Vi i Frösunda. Det är en sammanslutning av de 20 bostadsrättsföreningarna i området och ett av föreningens mål är att verka för områdets utveckling på ett positivt sätt.

OBSERVERA att Vi i Frösunda är politiskt obunden. Bland aktiva i föreningen märks personer från tre olika partier – från båda de politiska blocken. I arbetet med trafikfrågan är vi alla Frösundabor utan partibeteckningar. Förslagen som beskrivs här är alltså Vi i Frösunda:s och inte framtagna av något parti.

Vad jag kan göra som politiker är att verka för att kommunen ska lyssna på föreningar och boende som för fram förslag och idéer på det sätt som Vi i Frösunda nu gör. Faktum är att det är en av de saker jag tycker är viktig och jobbar för i min roll som fullmäktigeledamot.

Föreningen Vi i Frösunda genomförde för en webenkät som sändes till alla de boende till vilka vi hade mejladresser. BRF:arna hjälpte också till att uppmana Frösundabor att besvara den. Enkäten var öppen för respondenter under ett helt år för att få in så många svar som möjligt. Många utnyttjade också möjligheten att kommentera och föra fram förslag i fri text. Enkätsvaren sammanställdes till en rapport som Vi i Frösunda lutar sig starkt på när vi för samtal med kommunen.

När ny stadsbyggnadschef tillträdde i slutet av 2013 hade jag ett möte med henne (Kristin Andersson) för att föra fram våra förslag till åtgärder (baserat på vad boende hade fört fram och styrelsen beslutat). Strax före sommaren 2014 hade vi ett uppföljningsmöte där ytterligare personer från Vi i Frösunda deltog. Ytterligare möten med trafikingenjör och andra tjänstemän planeras.

Vi har fört fram och fått gehör för en tanke som bygger på enkelriktning, infartsförbud eller rent av trafikljus som är så kalibrerade att de stoppar oönskade trafikflöden vid de tillfällen då genomfartstrafiken ökar och når över en viss gräns. T.ex. när det är evenemang på arenan, när arenan ska tömmas, när det är stopp i trafiken på E4, Kolonnvägen eller på Frösundaleden.

Med smarta system kan man exempelvis ha trafikskyltar som tänds (och förbjuder infart från ena eller andra hållet) just när det behövs för att hålla undan trafiken. Ett genomfartsförbud är det många som ignorerar, men det ska mycket till innan man kör mot rött eller enkelriktning.

Räcker inte detta kan man gå vidare med någon sorts hinder som däckspärr, bom eller liknande.

Vad kommunens tjänstemän dock varit tydliga med är att de önskar vidta åtgärder först i samband med att Signalbron öppnas under 2015.

Somliga föreslår radikala lösningar som spårviddshinder vid GIIIB:s anslutningar mot Kolonnvägen. Frösundaborna och företagen i området skulle då hänvisas till Frösunda Port som enda väg in/ut för vanliga personbilar. Den lösningen tror jag inte på. Varje gång det är köbildning på E4 så skulle det bli ohållbart för den som ska trafikera Frösunda.

Man ska också komma ihåg att det nyligen har vidtagits och är på gång åtgärder som sannolikt kommer att förbättra situationen. Norra länken är snart klar och förbifart Stockholm har börjat byggas. När de båda projekten är klara så förbättras läget på E4 och därmed i Frösunda. Kolonnvägen kommer att återöppnas och en anslutning mellan Kolonnvägen och Enköpingsvägen (fd E18) byggs. Det förbättrar för Frösunda.

Det som däremot försämrar för Frösunda är att Signalbron byggs över järnvägen (och i princip ansluter till GIIIB i norra änden. Det är just den manövern vi koncentrerar oss på i samtalen med kommunen.

När det gäller buskörningen mot enkelriktat på Anders Lundströms gata så passerar den just under min balkong där jag bor (hörnet Signalistgatan / Anders Lundströms gata). Jag har vid några tillfällen ringt närpolischefen (Marie Hummer) och fått henne att skicka hit en patrull senare samma vecka. De har kunnat bötfälla 5-10 bilister på någon timme på eftermiddagen. Detta gör jag lite då och då.

 

Peter Edholm

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 16 kommentarer