Frågor och svar om den nya skolan i Huvudsta

Alliansen vill bygga en ny skola (F-9) i Huvudsta.

I den diskussion som förts efter att förslaget blivit känt i fredags har ett antal frågor och synpunkter kommit fram. Jag samlar här ihop mina tankar om saken och försöker svara på en del av frågorna.

Vissa delar av mina svar utförs av citat ifrån det beslutsunderlag som lagts fram till kommunstyrelsen. Dessa står i kursiv stil.

Information om detaljer

Några har ställt ingående frågor om hur den nya skolan ska utformas. Hur ska aulan se ut? Hur många våningar ska skolbyggnaden ha? Kommer man att sanera marken först med tanke på att det idag finns en bensinstation på tomten? Hur blir det med fotbollsplan och skolgården i övrigt? Är inte den utpekade tomten lite väl liten för en skola som ska rymma 700-900 elever? O.s.v.

Svar:
Det är naturligt att man ställer sig sådana här frågor, men man ska veta att vi fortfarande ligger väldigt tidigt i processen. Kommunstyrelsen ska om en vecka fatta ett s.k. ”inriktningsbeslut”. Det innebär att man, i så fall, uppdrar åt tjänstemännen i fyra berörda förvaltningar att ”planera för en ny skola”.

Det är därför, av naturliga skäl, för tidigt att svara på alla dessa detaljfrågor. Men några av dem berörs ändå under separata rubriker nedan.

För egen del tar jag med mig de synpunkter som förts fram och försäkrar mig om att de tas med i den vidare hanteringen framåt.

Skoltomtens storlek

Det har sagts att den tomt som har pekats ut verkar vara för liten för en skola som ska rymma 700-900 elever. Jämförelser har gjorts med Tallbackaskolan (vars verksamhet flyttas till den nya skolan i Huvudsta) och med Ulriksdalsskolan (som är en annan nybyggd Solna-skola som med plats för 900 elever).

Svar:
Vad man antagligen har missat när man oroar sig för att tomten skulle vara för liten är följande skrivning i inriktningsbeslutet: ”Kommunstyrelsen ger byggnadsnämnden i uppdrag att påbörja detaljplanearbete för att möjliggöra en skola med fullstor idrottshall på stadens fastighet Koltrasten 1 och på delar av stadens angränsande fastigheter.

Skolans tomt kommer alltså att breda ut sig över ett större område än det som avbildats och diskuterats på Facebook. Exakt hur tomten kommer att se ut får förvaltningarna återkomma till när de kommit längre i planeringen.

Tre av Alliansens gruppledare (Pehr Granfalk, Marianne Damström Gereben och Samuel Klippfalk) fotograferas av Vi i Solnas Leif Oldenburg inför rapportering i en av lokaltidningarna. Foto: Anne-Lie Elfvén

Fysisk aktivitet i och i närheten av den nya skolan

Många har frågat hur det blir med idrottshall och utomhusytor för fysiska aktivitet.

Svar:
Fysisk aktivitet och rörelse är viktigt för alla, men särskilt för skolelever. Det har också påvisats positiva samband mellan fysisk aktivitet och inlärning.

I inriktningsbeslutet står följande:

”Den nya skolan är belägen i ett område, som erbjuder goda möjligheter till rörelse och fysisk aktivitet. Inte minst finns god tillgång till fotbollsplaner. Inriktningen är att bygga vidare på denna förutsättning genom att den nya skolan innehåller en fullstor idrottshall och en ändamålsenlig skolgård, som erbjuder goda möjligheter till fysisk aktivitetLokalerna ska utformas för att möjliggöra daglig fysisk aktivitet med pulshöjande aktiviteter, och därmed förbättra förutsättningarna för elevernas koncentration och höjning av kunskapsresultaten.”

Kök och matsal

Det har ställts frågor om förutsättningarna för att laga bra mat till eleverna på plats i skolan och hur det blir med matsalsmiljön.

Svar:
I inriktningsbeslutet står följande om den saken:

Inriktningen ska vara att den nya skolan har ett tillagningskök, där mat kan lagas till skolans luncher, men även till andra skolor och förskolor i närområdet. Dessutom
kommer köket att leverera den mat som behövs för fritidshemmets frukost och mellanmål. Tillagningsköket bör ansluta till skolans elevmatsal, som delas upp för att säkerställa matro för eleverna.

Driftsform

Den nya skolan blir en kommunal skola.

Vad händer med Tallbackaskolan?

Några har undrat om och hur Tallbackaskolan påverkas.

Svar:
Man kan säga att den nya skolan ”ersätter Tallbackaskolan”. Avståndet mellan de två skoltomterna är cirka 300 meter. Tallbackaskolan kommer att användas utan störningar under hela planerings- och byggtiden. När den nya skolan invigs, så flyttar elever och personal (de som så önskar) över till den nya skolan.

Elever och lärare vid Tallbackaskolan kommer att involveras i planeringen av den nya skolan. Se ”Beslutsprocessen” nedan.

Tallbacka är byggd för 550 elever, men har idag cirka 450. I och med att den nya skolan i Huvudsta dimensioneras för 700-900 elever så ökar det totala antalet skolplatser i Huvudsta i takt med att stadsdelen växer.

Den tomt där Tallbackaskolan ligger idag blir ju ”ledig”. Idag finns inga färdiga planer för hur den marken ska användas. Det finns inget detaljplaneärende. Marken ägs av kommunen.

Varför inte renovera Tallbackaskolan i stället?

Några frågar sig varför min inte hellre kan renovera och bygga ut Tallbackaskolan.

Svar:
Jo, tjänstemännen har verkligen tittat också på det alternativet.

Först ett resonemang om kapacitet och kommande behov:

”Det finns två kommunala skolor i Huvudsta, dels Tallbackaskolan åk f-9, med plats för drygt 550 elever, samt Granbackaskolan åk f-5 med plats för knappt 350 elever.

Tillsammans kan skolorna ta emot 900 elever. Barn- och utbildningsförvaltningen har redovisat att elevprognosen i södra Solna/Huvudsta innebär att nuvarande kapacitet – om den används enbart för elever i närområdet – räcker till fram till t o m 2020/2021.

Kapaciteten för skollokaler i södra Solna/Huvudsta måste därefter successivt öka med åtminstone 100 platser de kommande åren.”

Sedan ett resonemang om alternativen (renovera eller bygga nytt):

”Förvaltningarna har gemensamt utrett hur ytterligare elevplatser kan tillskapas i södra Solna/Huvudsta.

En om- och tillbyggnad av befintliga skolor i Huvudsta, Tallbackaskolan och /eller Granbackaskolan, är möjlig. Det skulle dock inte ge någon större kapacitetshöjning, som långsiktigt svarar mot behovet i Huvudsta.

Dessutom skulle de befintliga verksamheterna på skolorna riskera att utsättas för stora störningar under byggnationen. Det är tveksamt om det ens är möjligt att bedriva verksamhet i lokalerna under en pågående om- och tillbyggnad.

Därutöver har både Tallbackaskolan och Granbackaskolan i grunden ett behov av upprustning av lokalerna. Ingen av skolorna möter heller lokalmässigt de behov som dagens undervisning har.

Det finns även ett antal verksamhetsmässiga utmaningar kopplade till Tallbackaskolan. Elevunderlaget på skolan har varit dåligt under ett antal år och klasserna är inte fulla. Det påverkar i sin tur förutsättningarna för att ha en bra stödorganisation i skolan.

Beträffande Granbackaskolan finns idag en viss samordning med Tallbackaskolan, som förstärks av den nya stadieindelningen. Det kommer i sin tur att ställa krav på vissa ombyggnader av Granbackaskolans lokaler.

Ett alternativ till om- och tillbyggnation är att uppföra en ny skola på annan plats i Huvudsta. En ny skola skulle lokalmässigt kunna utformas på ett sätt som möter behoven som framtidens pedagogik har.

Förutom att möta behovet av ytterligare skolkapacitet i Huvudsta skulle en ny skola kunna planeras för att även rymma Tallbackaskolans elever. Det skulle innebära att skolverksamheten i Tallbackaskolans lokaler kan fortsätta utan störningar fram till dess att en ny skola står färdig.

Därefter flyttar eleverna över till den nybyggda skolan och Tallbackaskolans nuvarande lokaler kan avvecklas.”

Påverkas Granbackaskolan?

Några har undrat om och hur Granbackaskolan påverkas.

Svar:
Granbackaskolan omnämns flera gånger i beslutsunderlaget. Där står för det första att

den nya skolan bör planeras för en skolkapacitet motsvarande 700 – 900 elever från förskoleklass till årskurs 9. Den nya skolan skapar därmed en kapacitet, som tillsammans med Granbackaskolan, som blir kvar, möter den kommande befolkningstillväxten i Huvudsta.

Vidare kan man läsa att

Beträffande Granbackaskolan finns idag en viss
samordning med Tallbackaskolan, som förstärks av den nya stadieindelningen. Det kommer i sin tur att ställa krav på vissa ombyggnader av Granbackaskolans lokaler. ”

…och vidare

”Granbackaskolan behöver även planeras för att möta den nya stadieindelningen från förskoleklass till årskurs 6”

Varför inte bygga den nya skolan på Stenbackatomten?

Någon har sagt att en bättre plats för den nya skolan skulle vara den tomt där tidigare Stenbackaskolan låg. Också det är nära Tallbackaskolan.

Svar:
Saken är ju den att det på Stenbackatomten idag finns bostäder som har bygglov som sträcker sig fram till 2021. Innan dess kan det alltså inte bli aktuellt att ens påbörja något bygge av en ny skola där. Sannolikt kommer dessa bostäder att finnas kvar också efter 2021.

Andra skolinvigningar de senaste åren

Den nya skolan i Huvudsta är inte den enda som Alliansen har beslutat om och levererat till Solnaborna de senaste åren. Här en översikt:

– Ulriksdalsskolan för 900 elever, F-9, invigdes 2014
– Raoul Wallenbergskolan för 500-600 elever , F-6, invigdes 2017
– Parkskolan för 240 elever, F-3, invigdes 2017
– Råsunda centralskola för 380 elever, 7-9, invigs 2018

Och nu…
– En ny skola i Huvudsta för 700-900 elever, F-9, invigs 2021

Beslutsprocessen

Några har sagt att man inte haft möjlighet att påverka förslaget och att lärare och elever lämnats utan insyn och inflytande.

Svar:
Återigen – vi är väldigt tidigt i processen.

För det första – innan man kan bygga en skola på den plats som nu pekats ut måste en ny s.k. detaljplan tas fram. Som vanligt kommer alla medborgare att beredas möjlighet att komma in med synpunkter i det samråd som då genomförs.

För det andra – det står i förslaget till inriktningsbeslut att

”För barn- och utbildningsförvaltningen innebär inriktningsbeslutet att förvaltningen behöver börja planera för verksamheten och vilka krav verksamheten kan komma att ställa på lokalerna. I detta arbete ska elever och lärare på Tallbackaskolan involveras.”

Rapportering och diskussion om förslaget

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , | 1 kommentar

Fritidsverksamheten för tonåringar (måste) vässas!

Om man ska locka tonåringar till en fritidsverksamhet så duger det inte (som det kanske gjorde förr) att smälla upp ett pingisbord och en TV i en lokal. Nuförtiden måste en fritidsverksamhet för ungdomar vara mer attraktiv än så för att locka.

Vi (då menar jag Solna stads fritidsverksamheter) har under många år jobbat med att skapa olika tydliga profiler för de olika anläggningarna. Solna Ungdomscafé i centrala Solna har fokus på internationella projekt och samarbeten. Black Sheep i Hagalund har musik, film och annat skapande som tema. Q-lan i Bergshamra har etablerat HÄLSA som sitt tema.

Det har lyckats bra. Verksamheterna får överlag otroligt bra omdömen från besökarna. Det visar de enkäter som genomförs regelbundet. Det bästa betyget är förstås att ungdomar som kommer i kontakt med verksamheterna trivs, kommer tillbaka och att de berättar för kompisar som också hittar dit. Ibland har vi ungdomar från helt andra delar av länet som söker sig till Solnas mötesplatser för unga. (Har hört om folk både från Vaxholm och från Södertälje som lockats hit.)

Självklart klipptes det band också. Foto: Sara Kukka-Salam

I lördags såg nästa exempel dagens ljus. Jag hade äran att få inviga KURAGE – en mötesplats för ungdomar i norra Solna.

Övergripande tema: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER.

(Temat lirar bra ihop med Raoul Wallenbergskolan som har som sina ledord ”ärlighet, medkänsla, mod och handlingskraft”.)

Norra Solna växer så att det knakar. Inför valet 2014 sade vi Liberaler att vi ville att det så fort som möjligt skulle byggas en ny skola uppe i Järvastaden. Den är på plats sedan en tid tillbaka. Dessutom har vi (Kultur- och fritidsnämnden) sett till att hyra in oss i den nya skolbyggnaden så att vi där kan ha både fritidsverksamhet, kulturskola och tillgång till idrottshallen där. Nu invigdes alltså KURAGE – den nya mötesplatsen för ungdomar – inrymd i lokaler som staden hyr på långtidskontrakt av Raoul Wallenbergskolan..

Extra glad var jag över att se att de ungdomar som hittade till invigningen inte bara kom ifrån kvarteren runt omkring, utan också mer långväga ifrån. Och redan innan KURAGE hade öppnat riktigt så har ungdomar hittat dit och undrat om de kan få hålla till där med saker som de vill syssla med. Någon har börjat skulptera i ett av rummen, ett annat gäng var igång med att producera en pod, andra har frågat om de kan hålla till där med teaterrepetitioner. Precis så ska det vara. Ungdomarnas egna idéer och uppslag ska tas tillvara i verksamheten.

Vi håller alltså på att svänga om fritidsverksamheterna för tonåringar här i staden. Tanken är att varje mötesplats har en tydlig profil och attraktionskraft som gör att ungdomar vill vara där, trivts, återkommer och lockar till kompisar.

Jag har redan bokats in för att hjälpa till vid nyinvigningen av ytterligare ett par mötesplatser för unga här i Solna. Näst på tur står ungdomstorget (det nya namnet på Torpet i Bagartorp) som just håller på att flytta till ny adress i Bagartorps centrum. Därefter har Q-lan i Bergshamra tänkt sig en nyinvigning.

Skrivet om detta:

Lokaltidningen Vi i Solna
Solna stads hemsida

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Skippa skip-stop när det nu inte blev som utlovat

I morse stod jag tillsammans med Per Engström och Birgitta Svensson (ordförande respektive vice ordförande i Liberalerna Solna) vid Ulriksdals station och mötte upprörda resenärer.

2017-12-11 08.27.23-1

Peter Edholm, Birgitta Svensson och Per Engström.

Vi hann prata med flera av resenärerna. Många var, med rätta, förbannade. De som anlände till Ulriksdal kunde vittna både om perronger som är fulla, om förbipasserande tåg som endast är halvfulla och om tåg som stannar men som inte kan ta ombord fler resenärer. Också de som skulle åka tåg från Ulriksdal var upprörda. En man kom efter en stund tillbaka ner från perrongen och sade att ”Det här går inte. Jag får ta bilen i stället.”

(Visserligen förvärrades situationen just idag av att det var andra störningar i pendeltågstrafiken. Men även när tågen går enligt tidtabell så har resenärer som ska åka till eller från Ulriksdals station i högtrafik fått en märkbar försämring.)

Leif Oldenburg på lokaltidningen Vi i Solna var också där i morse. Han skrev en artikel om saken.

I artikeln påpekar Oldenburg att ”Samtliga partier i landstingets trafiknämnd var överens om att införa skip stop-trafik.” Det kan vara värt att påpeka detta, eftersom det nu i efterhand finns lokalpolitiker som försöker få det att låta som att de varit negativa till skip-stop redan från början. Det stämmer inte. Det har nu utbrutit någon sorts tävling i att vara bäst på att stå på Solnabornas sida i detta.

För egen del konstaterar jag att det förslag till förändringar som SL presenterades för kommun- och landstingspolitiker runt om i länet framställde saken i en bättre dager än den verklighet vi nu fått se.

Vi fick välja mellan två alternativ. Antingen jämn trafik eller skip-stop. Jag tycker egentligen om tanken på skip-stop som ju innebär att resenärer som ska åka längre sträckor får kortare restid om de tar ett s.k. X-tåg (som hoppar över vissa stationer).

När vi politiker här i Solna förordade skip-stop så framgick INTE att det alternativet skulle medföra halverad turtäthet i högtrafik. Hade det framgått i underlaget så hade vi självklart förordat jämn trafik i stället.

Nu sägs det från SL att det för trafikåret 2018 är kört. Den tidtabell vi nu har kommer att gälla i 12 månader. Det går inte att ändra på hur gärna man än vill, sägs det.

Jag kommer för egen del att försöka ta reda på om det verkligen är helt kört. En amatör som jag är i sammanhanget tycker ju att det borde gå att, åtminstone för Ulriksdals station, återgå till jämn trafik så att turtätheten i högtrafik blir oförändrad jämfört med hur det var fram till i lördags. Det finns också något som heter ”insatståg” som bör gå att sätta in för att förbättra situationen i Ulriksdal. Tänker jag.

Många säger åt oss lokalpolitiker att vi måste tala våra kollegor i landstinget tillrätta. Självklart har vi pratat med dem. På allvar. Den typen av dialoger tror jag att lokalpolitiker i många kommuner och från alla partier haft den senaste tiden.

Liberalerna i landstinget har väl egentligen ingen annan syn på detta utan känner också att de tåglägen som SL borde ha fått brann inne när Trafikverket lade sitt stora pussel och tilldelade SL mindre kapacitet än vi alla hade räknat med.

Under alla omständigheter gäller det nu att inför nästa trafikår (som börjar i december 2018) få till en bättre turtäthet i högtrafik för Ulriksdals station. Det är alla partier i Solna överens om – men det var bara Liberalerna som stod vid Ulriksdals station 1,5 timme i morse och pratade med arga resenärer.

I själva sakfrågan – skip-stop eller ej vid Ulriksdals station – tycker jag så här:

  • Jag har inget emot skip-stop. UNDER FÖRUTSÄTTNING ATT DET INTE MEDFÖR FÖRSÄMRAD TURTÄTHET I HÖGTRAFIK JÄMFÖRT MED DEN VI HADE TILL OCH MED DEN 9/12 2017. D.v.s. 8 avgångar per timme. Skip-stop innebär att man kan införa X-tåg som ger kortare restid för de som reser längre sträckor.
  • När vi ställdes inför ett val mellan skip-stop och jämn trafik så framställdes det som att vi kunde få skip-stop-alternativet med bibehållen turtäthet i högtrafik (med 8 avgångar per timme). På de premisserna förordade jag skip-stop, trots att jämn trafik skulle ha givit FLER avgångar i högtrafik (med 12 avgångar per timme).
  • I efterhand har det ju visat sig att kapaciteten totalt sett är lägre än den vi alla räknat med. Det betyder väl i praktiken att jämn trafik med 12 avgångar per timme är ett alternativ som inte finns.

Läs också flygbladet som vi delade ut.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 3 kommentarer

Mötesplats Bagartorp – ett lyft för stadsdelen

Jag skrev tidigare om att fritidsgården Torpet i Bagartorp kommer att flytta till nya lokaler i Bagartorps centrum.

Byggnaden där Torpet finns idag ska ju rivas tillsammans med övriga skolbyggnader. Den skoltomt som då blir ”ledig” ska inte stå tom, utan där görs en annan intressant satsning.

Vi inrättar Mötesplats Bagartorp.

Där kommer att finnas en rad saker som gör att ytan ”mitt i ringen” och i omedelbar anslutning till Bagartorps centrum kan bli en samlingsplats för stadsdelens utomhusaktiviteter.

Mötesplats Bagartorp

Illustration: Urbio AB

Där kommer man att hitta:

  • Utegym
  • Padeltennis
  • Streetbasket
  • Skate rail
  • Boule
  • Stadsodling
  • Lekplats
  • Grillplats
  • Multisportbana

Läs mer i lokaltidningen Vi i Solna.

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Torpet flyttar till nya lokaler – i Bagartorp

Fritidsgården i Bagartorp har länge huserat i en byggnad på fd Bagartorpskolans skolområde som vi vet ska rivas på lite sikt. Nu rycker ”på lite sikt” allt närmare och vi har från Alliansens sida valt mellan att antingen flytta verksamheten till Järvastaden eller låta den uppskattade tonårsverksamheten finnas kvar i Bagartorp.

Vi har valt det senare. Torpet blir kvar i Bagartorp.

För något år sedan beslutades att Torpets verksamhet skulle flytta till Raoul Wallenbergskolan i Järvastaden, men det utlöste en hel del protester, synpunkter och motförslag. Jag fick ta emot en protestlista och det trycktes upp kampanjknappar. Jag tog intryck av goda argument och vi ändrade beslutet. I första hand – det jag vågade lova i mars 2017 – sade vi att Torpet skulle få vara kvar i nuvarande lokaler under 2017 och 2018. Det beskedet har gällt ända sedan dess.

Men nu flyttar vi alltså Torpets verksamhet till nya lokaler. Inte till Järvastaden, utan till en annan adress i Bagartorps centrum. Mindre än 100 meter från nuvarande lokal.

2017-11-21 17.49.49

Jag fick en knapp av en av ungdomarna när protestlistan lämnades över. Den har jag sparat eftersom jag tänkte att jag nog en dag ska kunna annonsera att det finns en långsiktig plan för att ha Torpet kvar i Bagartorp.

Läs mer i lokaltidningen Vi i Solna.

Det här med att Torpet blir kvar i Bagartorp är en del i ett större projekt för att förnya och blåsa nytt liv i stadsdelen. Läs pressmeddelandet om allt det andra som också händer i Bagartorp.

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | 3 kommentarer

Idag införs skärpta krav på föreningar för att få stöd från Solna stad

Kultur- och fritidsnämnden fattade i förra veckan beslut om att förändra regelverket för bidragsgivning och tillgång till idrottsanläggningar och övriga lokaler. I och med att protokollet justerades idag så träder de nya reglerna i kraft.

KlubbaDe nya kraven innebär att staden inte accepterar att föreningen eller dess företrädare (styrelseledamöter, ledare och anställda) uttrycker åsikter som

  • uppmanar till våld
  • inte är förenliga med principen om alla människors lika värde
  • uttrycker sitt stöd till en terrororganisation

Upprinnelsen till detta var ett nämndinitiativ som lades fram gemensamt av (M), (L), (KD) och (S).

När vi tog initiativet, så väckte det en del uppmärksamhet i lokaltidningen Vi i Solna där vi kunde se en rad insändare och svar under hösten 2016:

17/10: Hur tänker Solna stads politiker? av ”Luttrad föreningsaktiv Solnabo”.
20/10: Demokratiska värderingar självklarhet för bidrag svaret på ovanstående av mig.
20/10: En nyhetsartikel ”Liberalerna svarar om Eritreanska föreningen”.

Också SVT rapporterade om det hela, utifrån att (V) inte ville ställa sig bakom nämndinitiativet. Just den saken kommenterade jag på min blogg.

Också i nämndsammanträdet förra veckan avvek (V) från övriga partier genom att de inte gillade den sista punkten ovan – om terrororganisationer. (V) yrkade att det i stället skulle stå ”våldsbejakande organisation”.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 2 kommentarer

Strandbadet vid Huvudsta strand: Bra att överklagandet ogillades

Lokaltidningen Vi i Solna rapporterar att Förvaltningsrätten avvisade det överklagande som en lokalpolitiker i Solna hade lämnat in.

Han ville stoppa bygget av ett strandbad som jag är övertygad om att Solnaborna (och säkert en och annan Stockholmare eller Sundbybergare) kommer att uppskatta när det står klart inför nästa badsäsong.

Det här är positiva nyheter.

Bilden tagen vid den plats längs Huvudsta strand där vi förhoppningsvis får se ett strandbad nästa badsäsong. Foto: Anne-Lie Elfvén

Jag tycker att det i grunden är bra att det finns möjlighet att överklaga kommunala beslut. Det är en viktig del i ett demokratiskt och rättssäkert samhälle.

Men ibland missbrukas möjligheten att överklaga. Vissa gånger är det någon som överklagar bara för att man vill slänga grus i maskineriet och att saker som man inte gillar åtminstone ska fördröjas. Andra gånger gör man det bara för att skaffa sig en politisk poäng.

Exakt vilka grunder just den här ”överklagaren” hade var lite oklart för mig. Det handlade nog mest om formalia.

Hur som helst – vi får väl se om han överklagar till Kammarrätten.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , | 2 kommentarer