Matpatrullen i Solna igång igen efter skolstart

”Matpatrullen”, där kärntruppen har varit 3 Allianspolitiker från Solna, återupptar sina besök i Solnas skolrestauranger.

Vi började höstterminen -16 och har besökt alla kommunala skolor, ofta flera gånger, och tänker oss att under höstterminen besöka varje skola en gång.

Skolmat SVT

Foto: SVT

Vi gör detta för att skaffa oss en egen uppfattning om den mat som serveras i våra kommunala skolor och den miljö som eleverna vistas i. Det handlar om matupplevelsen i stort där vi ser på många olika aspekter som variation, smak, presentation, ljudmiljö, näringsvärde, o.s.v. Särskilt viktigt är det att vi bildar oss en egen uppfattning om skolmaten nu när vi snart ska göra en ny skolmatsupphandling.

När vi dyker upp i skolans matsalar så brukar det också vara ett antal elever och skolpersonal som gärna vill prata med oss. Både om skolmat och om annat.

Vi får ibland frågan om vem som helst kan proväta skolmaten. Ja, föräldrar som har barn i skolan är välkomna men bör ju liksom vi föranmäla sitt besök till skolpersonalen så att man har koll på vilka vuxna som rör sig i skolan.

Vi som proväter skolmaten är

  • Marianne Damström Gereben (L)
    barn- och utbildningskommualråd
  • Peter Edholm (L)
    kultur- och fritidskommunalråd
  • Anna Lasses (C)
    ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden och
    ledamot i barn- och utbildningsnämnden
  • Anne-Lie Elfvén
    politisk sekreterare för Liberalerna i Solna

Besöken är oanmälda på så sätt att det är på förmiddagen samma dag som vi förvarnar hos skolans rektor om att vi vill komma. Serveringspersonalen ska alltså inte ha möjlighet att anstränga sig göra extra bara för att vi är i antågande.

Efter varje besök så skriver någon av oss en rapport som vi brukar publicera i olika kanaler där vi vet att intresserade Solnabor finns.

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Raul Wallenbergskolan i Järvastaden snart klar

I morse var jag med på en visning av Raul Wallenbergskolan i Järvastaden. Den börjar bli klar inför skolstart i höst då man går igång med F-3 och förskola i samma lokaler.

RWS1

Rektor Eva Arfwedson berättar för de båda närmast berörda kommunalråden om skolan som börjar bli klar. I mitten: Marianne Damström Gereben (L) och t.h. Peter Edholm (L) som ansvarar för förskola och skola respektive kultur och fritid. Foto: Anne-Lie Elfvén

Särskilt fokus hade jag på de lokaler som vi från Kultur- och fritidssidan kommer att använda. Lokaler för fritidsklubb, idrott och kultur. Såg bl.a. en fin danslokal! Vi pratade om det samarbete skolan etablerat med Solna kulturskola och med flera idrottsklubbar som kommer att vara delaktiga i fritidsverksamheten.

Vi pratade också mycket om säkra skolvägar. När skolverksamheten drar igång i höst så pågår fortfarande bygge av skolhus 3 och 4. Men så som de beskrev trafiksepareringen och flödena så verkar de ha tänkt rätt.

Hela processen påminner mycket om när vi byggde Ulriksdalsskolan (kommunal skola F-9) för några år sedan. Först är det en lång period med prat, beslut och planer. Man undrar om det ska bli klart i tid. Sedan ramlar det på i rask takt. Nu är det mer påtagligt. Husen står där, lärare och övrig personal har anställts, det kommer leveranser varje dag med spisar, läromedel, möbler och lekredskap. Precis som i Ulriksdalsskolan så imponerades jag av skolköket.

Det blir fint. Det doftar nytt. Det hänger förväntan i luften.

Det är bara förskole- och skolbarnen som saknas. Men de är tillräckligt många antagna för att fylla upp 4 paralleller F-2 och lite färre i ÅK 3.

 

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Naturreservatet vid Råstasjön tar form

Jag är oerhört nöjd med och stolt över att vi har kommit så långt att vi nu kan presentera ett konkret förlag till hur ett naturreservat vid Råstasjön kan se ut!

Förslaget som fastställdes i kommunstyrelsen igår och nu går ut på samråd är väl genomarbetat. Det kommer, om det antas, att leda till att vi redan under 2018 kan börja inrätta ett fint reservat. Reservatet kommer att skydda växter och djur som finns i området och glädja tusen och åter tusen besökare.

Historiken

Tillsammans med ett par andra liberaler känner jag mig lite som pappa till att reservatet nu bildas och blir av. Redan 2012, i samband med att det fortfarande planerades bostäder vid Råstasjön, förde Liberalerna (dåvarande Folkpartiet) fram idén att inrätta ett naturreservat vid sjön.

Det var Anne Utter (L), Anders Ekegren (L) och jag som drev på frågan inom Alliansen. Det framgår inte minst om man söker ”Råstasjön” på Anders Ekegrens blogg eller på Frösundaliberalens (min) blogg.

(Om sanningen ska fram – och det ska den ju – så var Vänsterpartiet i Solna ute i den här frågan flera år före Liberalerna. De motionerade om att inrätta ett naturreservat redan 2006 (tror jag det var). Men det förslaget inkluderade inte Lötsjön i Sundbyberg, vilket Liberalernas förslag gjorde.)

Vi hade två tankar med att bilda ett naturreservat:

  1. Vi ville göra klart för alla att det inte fanns några avsikter att fortsätta exploateringen av mark vid Råstasjön efter att de 600-700 bostäderna hade byggts mellan sjön och Arenastaden. Kritiker hävdade nämligen att den bebyggelse som då diskuterades ”bara var början”.
  2. Vi ville signalera till bostadsspekulanter att de inte kunde flytta in och därefter ställa krav på att skog skulle tas ner för att de skulle ha sjöutsikt eller på att sumpmarken skulle dikas ut. ”Bosätter man sig granne med ett värdefullt naturområde, så får man acceptera vissa begränsningar”, tänkte vi.

Till en början var övriga Allianspartier i Solna skeptiska eller ointresserade. Vartefter månaderna gick så fick vi till slut med oss hela Alliansen på idén om att inrätta naturreservatet. Våren 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om att ge stadsledningsförvaltningen i uppdrag att utreda frågan. Därefter genomfördes ett antal naturvärdesinventeringar som utgör ett nödvändigt underlag inför det fortsatta arbetet.

Idag har vi ett förslag till hur reservatet ska avgränsas, inrättas och skötas. Där framgår vilka naturvärden det är som ska bevaras och vilka rekreationsvärden det är som är viktiga.

Det är detta förslag som jag nu är så stolt och glad över att det nu presenteras för Solnaborna som nu kan leverera in sina synpunkter.

Råstasjön (i Solna) och Lötsjön (i Sundbyberg)

De båda sjöarna har helt olika karaktär och skulle komplettera varandra på ett bra sätt när vi nu vill skapa ett reservat som innehåller både höga naturvärden och bra ytor för rekreation.

Vi gjorde armkrok med (L) i Sundbyberg som på sin sida av kommungränsen föreslog att man skulle inrätta ett naturreservat också där. (L) satt då i opposition i Sundbyberg och förslaget röstades ner av det (S)-ledda styret – ett styre som sedan dess har fallit och ersatts av ett styre där (L) ingår.

Nu har det lossnat också i Sundbyberg. Processen har dock gått lite trögare än i Solna. Här i Solna har vi valt att gå vidare på egen hand – utan att invänta Sundbyberg. Men idag fick jag besked ifrån Inger Gran (L) i Sundbyberg om att de har för avsikt att anta ett förslag i kommunstyrelsen om någon månad, så de ligger inte så långt efter.

Reservatets gränser

Reservatet föreslås omfatta mark och vatten enligt den här kartan där den svarta linjen anger gränserna:

Man kan naturligtvis ha synpunkter på exakt var gränsen för reservatet ska gå. Nätverket Rädda Råstasjön och en del oppositionspolitiker har föreslagit att man i vissa delar ska vidga området.

Det viktiga för mig är att man inom reservatet får med de områden som enligt naturvärdesinventeringarna har skyddsvärda kvaliteter. Det handlar om häckningsplatser för fåglar, födosöksområden för exempelvis fåglar och fladdermöss, växtplatser för flora, förekomster av uppväxta äldre träd, sankmark, vassruggar, skrattmåskolonin och annat som måste skötas om för att den biologiska mångfalden i området ska bevaras.

Sjövägen i väster ligger inte med i reservatet eftersom det skulle medföra onödigt extra krångel varje gång tekniska förvaltningen (som är väghållare) vill göra eventuella ändringar i anslutning till vägen. Den som tror att man, genom att lyfta in Sjövägen i reservatet, i nästa steg kan använda det som argument för att trafiken på vägen måste begränsas misstar sig. Det finns gott om exempel på mycket större vägar än den här som löper rakt igenom både naturreservat och nationalparker. Befintliga vägar, och särskilt när de som i detta fall används för utrycknings- och utrymningstrafik, har sin prioritet oavsett naturreservatsregler.

I nordväst och i söder är gränsen ”taggig” eftersom den där följer tomtgränser så att kommunens egen mark ligger i reservatet, medan andra markägares mark ligger utanför.

I övrigt, där gränsen följer mjuka linjer, följer den strandskyddszonen – d.v.s. 100 meter från strandlinjen.

Opposition och kritiker kommer helt säkert hävda att reservatet borde vara större, men jag tycker att den avgränsning som gjorts är rimlig. För mig är det viktigaste, som sagt, att reservatet inkluderar alla de delområden som enligt naturvärdesinventeringarna har djur- och växtliv som är värda att skyddas.

Skötsel av naturreservatet

Förslaget inkluderar en gedigen skötselplan. Den finns att läsa med start på sidan 12 i Samrådshandling Råstasjöns naturreservat.

Den förslagna skötselplanen är detaljerad och väl genomarbetad. Den innehåller förslag till vad som behöver göras i samband med att reservatet inrättas och hur det därefter ska skötas. Reservatet är då uppdelat i ett 40-tal delområden som framgår i olika färger enligt följande:

Vad händer nu?

Samrådet (= Solnabornas chans att lämna sina synpunkter) pågår under en tidsperiod som är väl tilltagen. Man har ända till den 10 september på sig att studera förslaget och skicka in sina synpunkter till staden. Se stadens information om samrådsförfarandet.

Liberalerna i Solna kommer sannolikt att författa ett eget remissyttrande där vi levererar några smärre synpunkter, men på det hela taget är vi mycket nöjda med förslaget som det ser ut.

Jag har gott hopp om att en stor majoritet av Solnaborna tycker detsamma.

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Några få förstör för hela Bergshamra när vi tvingas dra ner på bibliotekets öppettider

Tyvärr tvingas vi att, under en period, minska öppethållandet vid Bergshamra bibliotek efter ett antal incidenter och rapporter om personer som stör ordningen inne i biblioteket. Det har till slut skapat en otrygg miljö både för anställda och för besökare till biblioteket.

Foto: Från Solna stads hemsida.

Notera: Bibliotekets bemannade öppethållande förändras inte. Det minskade öppethållandet berör endast de obemannade så kallade meröppet-timmarna på kvällar och helger.

För mig som liberal är det här ett praktexempel på när den enes frihet, på ett oacceptabelt sätt, inkräktar på andras frihet. Några få busar tar sig friheter som gör att vanliga biblioteksbesökare får sin frihet begränsad.

Biblioteken har en oerhört viktig funktion i ett samhälle och vi måste nu vidta de åtgärder som behövs för att inte behöva göra bestående neddragningar i öppethållandet vid biblioteken. Då är tryggheten för personal och besökare central.

Det var i oktober som stöket började. Unga män i 20-årsåldern började använda biblioteket som mötesplats och som ett ”andra vardagsrum”. Till en början klarade personalen av att hålla ordning genom att ständigt säga till, städa upp oredan efter dem eller be stökiga personer lämna biblioteket. Men med tiden har det blivit allt svårare.

Tillsägelser räcker inte längre och nu har det gått så långt att personalen ibland känner sig trängd och otrygg. Vakt tillkallas ibland och vaktbolag har tidvis vid sina ronder i staden tittat till biblioteket. Någon enstaka person har fått sitt lånekort indraget och är inte längre välkommen till biblioteket. Det hindrar dock inte att man tränger sig in när biblioteket är obemannat.

Också andra biblioteksbesökare har berättat att de känner sig utsatta. Vanliga skötsamma besökare börjar undvika att gå till biblioteket under de obemannade meröppet-timmarna.

Beteendet är oacceptabelt och så här kan vi inte ha det.

In i det längsta har vi velat undvika att några få ska tillåtas förstöra för alla de andra som sköter sig. Men nu fungerar det inte längre. Vi måste sätta personalens och övriga besökares trygghet i främsta rummet.

Jag har därför, idag på morgonen, fattat ett så kallat ordförandebeslut som innebär att vi, från och med idag, gör ett antal ändringar enligt följande:

  • Vi drar in några timmar av obemannat öppethållande på kvällarna och under helgerna. Exakta öppettider publiceras via stadens hemsida.
  • Vi utökar personalstyrkan vid Bergshamra bibliotekets på bemannade öppettider.
  • Vi uppmanar personalen att inte tveka att använda sina överfallslarm vid hotfulla situationer och att kalla på bevakningsföretag och/eller polis om ordningsstörningar inträffar.
  • Vi ska i samarbete med Signalisten utreda vilka möjligheter vi har att montera övervakningskameror för övervakning av verksamheten under obemannade meröppettider. Meröppets besökare med befintliga passagekort och nya besökare ska i så fall godkänna kameraövervakningen.

De förändrade öppettiderna gäller från och med idag (den 10 maj) till och med den 31 augusti 2017. Meröppet på förmiddagar fortsätter som vanligt. Biblioteket i Solna centrum berörs inte.

Rådslag

För att hitta en långsiktigt hållbar lösning har jag tagit initiativ till att samla alla relevanta aktörer till ett ”rådslag”. Dit bjuder jag in förvaltnings- och biblioteksledningen, föreningen Bergshamrabibliotekets Vänner, Borådet och övrigt lokalt föreningsliv, lokala affärsidkare, stadens  trygghetsråd och säkerhetschefen, socialförvaltningen, Signalisten (som är fastighetsägare), lokalpolisen och inte minst politikerna i Kultur- och fritidsnämnden.

Tanken är att vi i den gruppen hittar och utforma åtgärder så att vi så snart som möjligt kan återgå till att ha meröppet på det sätt som Bergshamraborna har vant sig vid och uppskattar.

Läs mer om situationen vid andra bibliotek där detta har gått längre: Kommentar av Therese Eriksson på SvD:s kultursidor. I Bergshamra har vi inte sett de allvarliga händelser som beskrivs i artikeln och som vi hör från andra bibliotek. Men för att inte riskera att hamna där vidtar vi åtgärder redan nu.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Jan Björklund besökte Solna – pratade bland annat om behovet av fler poliser

För Solnas del skulle Liberalernas förslag medföra ett 40-tal fler poliser och i väntan på det ett eller ett par dussin trygghetsvakter.

Jan Björklund besökte häromdagen Solna och berättade om Liberalernas förslag när det gäller polis och trygghetsvakter. Vi i Solna rapporterade från besöket.

Jan Björklund gjorde ett studiebesök hos Solnapolisen och visades runt i staden av ett par Solna-liberaler – Marianne Damström Gereben och Sukrî Demir. Foto: Anne-Lie Elfvén.

Fler poliser löser inte alla problem. Det vet jag. Men i Sverige har det blivit för dåligt och Liberalerna föreslår att det anställs fler poliser för att återställa tryggheten och för att brott ska kunna förebyggas och beivras bättre.

Det märks tydligt om man nuförtiden anmäler vissa enklare brott. Ett inbrott i ett lägenhetsförråd eller i en bil, en stulen moped eller ett kontokortsbedrägeri – det är ju inget polisen har tid med längre. Tyvärr.

I väntan på att få fram fler poliser (för det tar ju tid) vill Liberalerna ha trygghetsvakter som finansieras till hälften av staten och till hälften av kommunerna.

I Sverige har vi relativt få poliser i förhållande till befolkningen. Särskilt om man räknar de poliser som finns i yttre tjänst. D.v.s. synliga ute bland folk.

Sverige har 20.000 poliser. Med en befolkning på 10 miljoner blir det en polis per 500 invånare. Europasnittet ligger på en polis per 300 invånare.

Ökar vi på med 5.000 poliser i landet (som Liberalerna vill) och s.a.s. låter Solna få ”sin andel” så blir det det 40-tal extra poliser till Solna som Jan Björklund pratade om vid sitt besök.

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Rapport efter (drygt) 3 år med min elbil (Volvo V60 Plug-in hybrid)

Efter 2 år med min Volvo V60 Plug-in hybrid skrev jag en rapport här på min blogg.

Inlägget är ett av de mest lästa på min blogg, så jag förstår att intresset är stort för att få veta hur de här bilarna fungerar.

Nu har det gått ytterligare (drygt) ett år och här kommer några tankar om hur jag ser på mitt bilinnehav idag – efter 3 år och 3 månader.

(Läs gärna 2-års-rapporten innan du läser nedanstående. Det jag sade efter 2 år gäller fortfarande.)

 

Volvo V60 Plug-in Hybrid

Snabbfakta om bilen:

  • Dieselförbrukning i blandad körning: 0,18 l/mil.
  • CO2-utsläpp i blandad körning: 48 g/km.
    Bilen kvalificerar alltså som s.k. supermiljöbil (max 50 g/km).
  • Dieselmotor som driver på framhjulen: 215 hk (den motor som Volvo kallar D5).
  • Elmotor som driver på bakhjulen: 70 hk.
  • Möjlighet att koppla in fyrhjulsdrift när man behöver (men då jobbar alltså båda motorerna).
  • Räckvidd vid ren eldrift: 50 km.
  • Tid för att ladda upp batteriet från tomt till fullt: 3,5 timme.
  • Laddas via vanligt jordat 230V uttag.

 

Erfarenheter så här långt (i tillägg till det som står i 2-års-rapporten) – både plus och minus:

  • Räckvidden vid eldrift.Batterierna har börjat uppvisa vissa ålderstecken.

    När bilen var ny så uppfyllde batterierna med god marginal de 50 km som Volvo utlovade. Vartefter tiden gått så har räckvidden sakta försämrats. Efter 2 år låg den på utlovade 50 km. Idag, efter drygt 3 år är jag nere i 40-45 km.

    För mig personligen är det bra nog med det körmönster jag har. Jag hinner ofta tillbaka till min laddplats hemma innan jag har kört 4 mil. Men den som har exempelvis 5 mil enkel väg till jobbet skulle säkert bli besviken.

    Å andra sidan kan man ju jämföra med modeller från andra märken som kommit ut på marknaden sedan jag skaffade min Volvo. BMW, Audi, Mercedes och Volkswagen har jag kollat upp. De har flera modeller där den utlovade räckvidden är bara 30 eller 40 km. Bara någon enstaka av konkurrenterna kunde uppvisa 50 km när jag kollade vintern 2016.

  • Laddtiden.När bilen var ny gick det betydligt fortare att ladda batterierna än de 3,5 timmar som Volvo angav. Eftersom jag alltid laddar när bilen står över natten, så har jag inte haft anledning att kolla laddtiden. Men jag skulle säga att den idag ligger mellan 3,5 och 4 timmar. Helt acceptabelt för mig.
  • Motorljud från dieselmotorn.Bilen är ju knäpptyst i låg fart. Det är sällan dieselmotorn går igång och i början tyckte jag att även den var ovanligt tyst. Förklaringen lär vara att en hybrid-bil är mer ljudisolerad än andra bilar.

    Men med tiden har dieselmotorn blivit allt mer påträngande. Det har sagts mig att det är så med dieselmotorer. De bullrar mer med åren. Lite förvånande tycker jag ändå att det är eftersom dieselmotorn i min bil har snurrat högst 1.500 mil.

  • Laddstolpar.Jag får känslan av att utbyggnaden av offentlig infrastruktur för laddning av elbilar har stannat av. Det senast året har inte många stolpar tillkommit. I alla fall inte i de områden jag oftast rör mig i – norra halvan av Stockholms län.
  • Bluetooth.Irriterande. Jag har en iPhone och till den använder jag flera olika Bluetooth-anslutna hörlurar/högtalare. Min sambo både en iPhone och en iPad och har också bluetooth-lurar.

    När man slagit Bluetooth av/på några gånger och klivit i/ur bilen ett par gånger så är det till slut rena lotteriet var man hör ljudet från sin iPhone/iPad, vilken av paddorna det är som hörs i bilen och vilken mikrofon som är inkopplad.

    Gång på gång tvingas vi starta om våra Apple-produkter och det verkar vara just Bluetooth-kopplingen till bilen som ställer till oredan. Så länge man inte är i närheten av bilen så beter sig enheterna rationellt.

    Så här var det inte från början men efter en uppdatering av mjukvaran i bilen vid service för något år sedan.

  • Keyless go.Jag har en bilnyckel som man bara har liggande i fickan. Man låser upp och låser bilen utifrån genom att ta i dörrhandtaget. Den här funktionen har med tiden blivit känsligare för var man står. Vänder jag fel sida mot bilen när jag försöker låsa/låsa upp så händer inget. Jag är tvungen att vända på mig och kanske ta av handskarna. Så var det inte från början. Har jag bilnyckeln i samma ficka som en vanlig nyckelknippa eller mobiltelefonen så ställer det till lite extra oreda.
Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Valborgstal 2017

Inför valborgsfirandet i år blev jag tillfrågad om jag kunde hålla tal. Dels vid brasan i Järvastaden, dels i Skytteholmsparken.

Jag hoppas att det inte var fler än min sambo och jag som åkte emellan och kunde avslöja att jag höll samma tal två gånger – med en halvtimmes mellanrum.

Till att börja med tackade jag, vid respektive firande, de som arrangerade de här valborgsfirandena. Det var först Järvastaden AB och dess VD Stefan Sellgren som ordnade brasan vid Jaktvillan i Järvastaden. Sedan gick mitt tack till Vasalunds IF och Studio 32/Studiefrämjandet som arrangerade det större firandet i Skytteholmsparken.

 

Talet

…lät ungefär så här:

Snart ska vi tända brasan och man kan ju fundera lite över VARFÖR vi eldar så här, en gång per år, varje vår?

Genom århundradena och i olika kulturer har man haft lite olika skäl till det:

  • Några har velat, och trott att man kan, skrämma bort ONDA ANDAR och MÖRKA KRAFTER genom att tända en eld. Ungefär som när man håller rovdjur borta med en lägereld.
  • I många bondesamhällen var man mer praktisk. Man gjorde en brasa på grenar, kvistar, bark, stubbar och bråte som man ville bli av med i vårstädningen.
  • Nuförtiden firar vi att vintern är slut. Kylan och mörkret har släppt sitt grepp om oss. Våren har kommit. Naturen vaknar. Saker föds på nytt. Ett nytt varv i naturen startar.

För MIG markerar Valborg en tid på året då naturen gör en NYSTART. Men det är också en tid då jag känner att det är ett nytt varv i mitt liv som startar.

Egentligen vore det mer naturligt att fira NYÅR nu – kopplat till att våren kommer.
Det gjorde man också förr i världen runt om i Europa. Man firade nyår i mars.

Vi har säkert några IRANIER i publiken? Och några KURDER? Eller några AFGHANER? Ni firar ju ert nyår vid vårdagjämningen i mars. Den tanken gillar jag.

Och i Romarriket. I deras kalender var MARS årets första månad.  Det är ju också därför månaderna mot slutet av året heter som de gör.

Septem – Okto – Novem – Decem är rätt upp och ner LATINSKA RÄKNEORD. 7-8-9-10. Vi räknar idag december som den tolfte månaden, men med MARS som månad ETT blir ju december den TIONDE månaden.

När jag stirrar in i brasan om en liten stund så blir jag nog lite filosofisk. Så där som andra kanske är runt nyår.

– Vad var det som hände under året som gick?
– Vill jag att NÄSTA VARV i livet ska se precis likadant ut?
– Är det något av det gamla som jag vill se MINDRE av?
– Är det något annat jag vill se MER av?

Ja, det finns några sådana saker som jag tänker på i år faktiskt.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

För det första

Samtalsklimatet. Jag tycker att det har blivit riktigt risigt de senaste åren.

Det är bra att vi människor har uppfattningar om saker. Det är bättre än att man är likgiltig. Det är ännu bättre om vi har OLIKA uppfattningar och om vi SÄGER vad vi tycker. Då får vi en dynamik som driver på utvecklingen och leder framåt.

Men, idag, när vi uttrycker våra åsikter så har vi – och jag säger VI eftersom jag inte är immun, även om jag försöker låta bli att falla i den här fällan) – vi har lätt för att bli väldigt otrevliga och oförsonliga när vi kommunicerar med varandra. Särskilt när det sker i sociala medier.

Man går till PERSONANGREPP och man är väl egentligen inte så intresserad av att DISKUTERA eller höra vad ANDRA tycker. Mer av att få tuta ut sitt eget budskap i enkelriktad kommunikation.

Själv har jag fått höra att jag är så korkat att jag måste vara inavlad. Jag är en idiot. Jag har svampangrepp på hjärnan. O.s.v.

Liberalerna har ju två kommunalråd här i Solna. Min kommunalrådskollega Marianne Damström Gereben kunde läsa om sig själv på Facebook att hon var ett ”Jävla rikspucko. En kärring som man borde skicka ner i stadshusets källare för att städa i stället.” Har man den ingången i ett samtal och tror att man ska åstadkomma någon förändring så får man ju en viss uppförsbacke – så att säga.

Marianne och jag brukar alltid bjuda in de här personerna. SÄRSKILT de som är otrevliga när de tar kontakt. ”Kom till oss på Liberalernas kansli! Vi sitter på 3:e våningen i stadshuset.”

De kommer ju nästan aldrig. Men några kommer. Och då händer något intressant. När man ses öga mot öga så försvinner det mesta av den otrevliga tonen. De flesta har någon sorts spärr i alla fall.

Alltså:

Jag önskar mig MINDRE av att vi pratar TILL varandra eller OM varandra.
Jag önskar mig MER av att vi pratar MED varandra i stället.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

För det andra

Jag skulle önska att vi styrs MINDRE av våra rädslor, av misstänksamhet och oro, av förutfattade meningar som vi alla har, av rykten som vi hör och ”alternativa fakta” som sprids.

Jag skulle i stället vilja se MER av nyfikenhet, att vi bryr oss om hur andra tänker och att vi tar reda på hur det EGENTLIGEN är – INNAN vi bildar oss en uppfattning om någonting och INNAN vi bestämmer sig för vad vi tycker.

För nu går det ofta väldigt fort.

Man har så bråttom att känna efter.
– Hur känns det här?
– Nja, dåligt.
– OK, då är jag emot!

Då har man hoppat över några steg – som jag tycker är så viktiga – som leder till att man BILDAR sig en uppfattning.

Så…

Jag önskar mig MINDRE av förhastade slutsatser.
Jag önskar mig MER av nyfikenhet, efterforskning, eftertanke.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

För det tredje

Jag ser många exempel på att man identifierar och upplever att man har ett PROBLEM. Man pekar på det, beskriver det. Men sedan förväntar man sig ofta att ”NÅGON ANNAN” ska lösa problemet. NÅGON ANNAN ska lösa det problem som JAG har.

Det kan vara kommunen, polisen, lärarna i skolan, styrelsen hemma i bostadsrättsföreningen. Men alltid NÅGON ANNAN.

Jag vill se MER av att vi alla, lite oftare, inser att VI SJÄLVA kan vara en del av lösningen.

Jag blir jätteglad när folk engagerar sig i ideella föreningar, bildar föräldrakooperativ eller går med i ett politiskt parti.

Eller varför inte gå till biblioteket och anmäla sig till att vara STARTKOMPIS?! Det är ett bra exempel som illustrerar vad jag är ute efter.

Till Solna kommer i år ungefär 300 nya svenskar. De flydde från Syrien, Somalia, Irak, Afghanistan och andra länder. De har sökt asyl, har gått igenom den processen och fått uppehållstillstånd. Och nu bor de här i Solna.

Jag tror att ALLA som står här håller med om att det är viktigt att de nya svenskarna lär sig svenska, men att de OCKSÅ lär sig hur livet i Sverige fungerar … med våra svenska värderingar och annat.

Men nu råkar det vara så att det inte FINNS någon arme av hundratals offentliganställda hos Migrationsverket eller kommunen som ”utbildar nya svenskar” på det sättet. Hur ska det då gå till att få in de här människorna innanför staketet?

Ja, då kan man TILL EXEMPEL gå till biblioteket och anmäla sig att vara STARTKOMPIS. Biblioteket förmedlar kontakten mellan den som VILL HA en startkompis och den som VILL VARA en startkompis. Det enda man lovar är att spendera 1 timme. Man ger 1 timme av sin tid till någon som vill ha den timmen. Man sätter sig och tar en fika eller går på en promenad. Eller sitter inne på biblioteket.

Jag har gjort det flera gånger och det är otroligt givande. För båda parter.

Det är bara ETT exempel på att vi själva kan kliva in med en liten insats och medverka till att lösa ett gemensamt problem. I stället för att varje gång förvänta oss att NÅGON ANNAN ska lösa det här åt oss.

Någon har sammanfattat det här väldigt bra, och sagt…

INGEN KAN GÖRA ALLT – MEN – ALLA KAN GÖRA NÅGOT.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Slutkläm

När jag nu kliver fram till brasan och tittar in i lågorna så kommer jag att önska mig

MINDRE av att vi pratar TILL varandra eller OM varandra.
MER av att vi pratar MED varandra i stället.

MINDRE av förhastade slutsatser och åsikter hämtade från magen.
MER av nyfikenhet, efterforskning, fakta och eftertanke.

MINDRE av att ”någon annan” ska lösa alla våra problem.
MER av att vi inser att vi själva ofta kan bidra till lösningen.

INGEN KAN GÖRA ALLT – MEN – ALLA KAN GÖRA NÅGOT.

Tack för mig!

Publicerat i Uncategorized | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar