När jag häromdagen beskrev den kompromiss som börjar ta form när det gäller planerna på byggande vid Råstasjön, så svarade signaturen ”niklasohr” med följande kommentar:
Det är synd och skam att fp i Solna inte längre vill vara med och ta ansvar för regionens bostadsförsörjning.
Att banta ner projekt till denna grad kan inte ses som seriöst om man inte erbjuder alternativ, tex att det byggs högre och/eller att man snabbar upp andra projekt.
Grannkommunen Sundbyberg har varit betydligt bättre än Solna på denna punkt så det är upp till bevis.
Det här vill jag resonera lite kring eftersom jag inte håller med.
Befolkningstätheten idag
Låt oss först ta en titt på befolkningstätheten i några olika kommuner. Om man rangordnar landets samtliga 290 kommuner utifrån hur många invånare man har per kvadratkilometer landyta, så ser det ut så här (endast de 25 tätast befolkade kommunerna visas):

”niklasohr” jämför med Sundbyberg. Helt klart är vår grannkommun tätare bebyggd än både Stockholm och Solna. Men Solnas tredje plats är absolut inget vi behöver skämmas över. Solna har högre invånartäthet än 287 andra kommuner i landet – däribland både Göteborg och Malmö.
Några saker att tänka på när man värderar om Solna kunde ha varit ännu tätare bebyggt eller borde bygga i högre takt:
Nationalstadsparken och andra ”spärrade” landområden
I Solna är en påfallande stor andel av landytan upptagen av mark som inte kan bebyggas.
I öster upptas stora markområden av Kungliga Nationalstadsparken med Hagaparken, Frösundavik och Bergshamra.
I nordost har vi Ulriksdal och Sörentorp som också tillhör nationalstadsparken. Nationalstadsparken sträcker sig faktiskt ända upp till kommungränsen mot Sollentuna och här finns ett av parkens tre ”kärnområden” (till skillnad från de spridnings- och buffertzoner som finns i andra delar av parken.)
I nordväst finns Järvafältet där Igelbäckens naturreservat är beläget.
Det är bara att titta på en karta över Solna så inser man att dessa undantagna markområden (som jag är mycket glad över att vi har skydd för) utgör en stor del av kommunens yta.
Kontor
Solna är Sveriges arbetsplatstätaste kommun och (har jag för mig) den enda kommun i landet som har fler arbetsplatser än invånare. Där ligger vi högre än både Stockholm och Sundbyberg. Alla dessa arbetsplatser finns i kontors- eller industrilokaler. Dessa upptar också en yta som inte kan bebyggas med bostäder.
Infrastruktur
Inom Solna är stora ytor upptagna av vägar som antingen är av riksintresse (E4/Uppsalavägen och E18/Enköpingsvägen) eller som behövs för att regionen ska fungera (som exempelvis Frösundaleden, Bergshamraleden, Solnavägen och trafiklederna genom Huvudsta).
Därtill har vi både Mälarbanan (järnvägen västerut mot Sundbyberg) och Ostkustbanan (norrut mot Uppsala) som skär genom Solna i ytläge. Till järnvägstrafiken hör också två stora bangårdar – en vid Tomteboda och en vid Hagalund (norra Europas största underhållsdepå för tåg). Plus tvärbanan.
Dessa infrastrukturstråk omöjliggör inte bara bostadsbyggande på den mark de upptar, utan i många fall också inom breda zoner på ömse sidor som är bullerutsatta. Exempelvis hade det inte varit möjligt att bygga bostäder där vi nu byggt Friends Arena eftersom området ligger för nära järnvägen och bangården.
Byggtakten
”niklasohr” tycker att vi ska snabba upp byggtakten i andra projekt för att ”kompensera” för att det nu inte blir 1.800 bostäder vid Råstasjön. Jag har skrivit ett separat inlägg om byggtakten i Solna.
Byggtakten får inte bara bestämmas av vad stockholmsregionen behöver utan måste också bestämmas av hur det fungerar för de över 71.000 människor som bor i Solna och ännu fler än så som har sina arbetsplatser här. Alltför många samtidigt pågående byggprojekt ställer till en oreda som blir orimlig om man inte tänker sig för. Också det är någon som politiker i en kommun måste ta ansvar för.
Också stadsbyggnadskommunalrådet Anders Ekegren har skrivit om detta på sin blogg.
Hushöjder
En sak vill jag dock hålla med ”niklasohr” om. Hushöjderna. Personligen ser jag gärna att man bygger högre än man oftast gör när man ändå tar mark i anspråk. I riktlinjerna till stadsbyggnadsförvaltningen nämns också detta. Vi vill att man ser över detta för att i någon mån kompensera för att man inte bygger på lika stor yta. Ett problem i sammanhanget är ju Brommaflyget som sätter sina gränser för hur högt vi kan bygga i Solna.
Peter Edholm (FP)