I Solnas norra utkanter finns Wåhlberga äng. Sommartid kan man där se ängsblommor som Solvända, Brudbröd och Jungfrulin.

Ängen skulle troligen inte ha funnits om det inte vore för ideella insatser.

Wåhlberga äng ligger inom Igelbäckens naturreservat precis norr om Igelbäcken intill grusvägen som leder österut till Dammtorp.

Wåhlberga äng i sommarskrud bakom den gärdsgård som Solna stad hjälpt till att finansiera. Foto från Kulturlandskaparna.se.

Kanske har du gått förbi den här ängen någon gång och tänkt att den påminner om någon miljö från din barndom. En gärdsgård, en äng, massor av blommor av flera olika arter, fjärilar, fritt från komockor, en ek som ger skugga och som det faktiskt går att sitta under, en perfekt plats för att breda ut en filt. Eller (för den skrockfulle) en plats där man lätt kan hitta sju olika blommor att lägga under huvudkudden på midsommarafton. Själv är jag alldeles för rationell för att skräpa ner sängen med blommor eftersom eventuella drömmar kommer och går som de vill och ändå inte säger något om framtiden. Men den miljö som en välskött äng är – den uppskattar jag.

Att det finns en sådan här äng i Solna är ju trevligt. Men det här händer inte av sig självt.

Den här marktypen är inte helt naturlig och inte längre vanlig. Den har kommit med människans sätt att bruka mark men sedan försvunnit igen i takt med att jordbruk och djurhållning har ändrat karaktär.

Numera är det ovanligt att bönder håller den här typen av näringsfattiga marker öppna. Därför måste det till en mänsklig ansträngning.

Den ansträngningen står Naturskyddsföreningen för. Lokalavdelningen i Solna-Sundbyberg har, tillsammans med Kulturlandskaparna, tagit på sig ett ansvar för att sköta ängen. Sedan något 10-tal år ordnar de i april-maj med ”fagning” för att få undan det döda växtmaterial som annars skulle göda marken med näringsämnen och hindra att ängsfloran trivs. I början av augusti ordnar man Ängens dag på Wåhlberga äng.

Ett par reflektioner över detta.

Wåhlberga äng är ett perfekt exempel på en ekosystemtjänst

I naturvårdssammanhang brukar man prata om ekosystemtjänster. Flora och fauna inom ett område tillhandahåller ”tjänster” som vi människor har nytta av. Det mest uppenbara är att vi från naturen kan hämta vår mat. En annan av ekosystemtjänsterna handlar om vårt välbefinnande. Människor mår bra av att vistas i naturen helt enkelt.

Centralt för alla ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden. Där kommer Wåhlberga äng in i bilden. Genom att ängen sköts om uppstår en artrikedom som vi annars inte skulle se. Genom att ängen finns så mår folk bättre än de annars skulle göra.

Wåhlberga äng visar på betydelsen av ideellt arbete

Visst kan man tänka sig att kommunen sköter om ängen. Staden skulle anlita, eller bland sina anställda ha, en specialist som planerade arbetet och man skulle engagera en entreprenör för skötseln.

Dyrt skulle det i vart fall bli. Mest troligt är väl att det inte skulle bli av alls med tanke på alla andra angelägenheter en kommun har att ansvara för. Jag vågar påstå att det inte är många av kommunens politiker som anser att lieslåtter på en äng i utkanten av kommunen är en prioriterad kärnverksamhet när förskolor, skolor, äldreomsorg, tunnelbanor, socialtjänst, snöröjning, brandförsvar, dricksvattenförsörjning med mera konkurrerar om samma pengar.

Då är det bra att exempelvis Naturskyddsföreningen finns. Och att de har medlemmar. Och att åtminstone några av medlemmarna dessutom kan tänka sig att någon gång ibland göra en frivillig insats av den typ vi såg exempel på idag.

Jag var själv där på ängen idag och träffade vad jag tror var halva föreningsstyrelsen. Bland andra var föreningens ordförande, Florian Reitmann där. Han berättade att de har långt över 1.000 betalande medlemmar och att det idag dök upp ett 20-tal personer som hjälptes åt med arbetet.

Eftersom vi hade städdag hemma i bostadsrättsföreningen kunde jag själv bara vara med en stund på årets fagning. Men jag har antecknat tidpunkten för Ängens dag på Wåhlberga äng den 10 augusti och planerar att vara där och hjälpa till även då. Och det kommer ju fler tillfällen.

Några avslutande förslag

• Besök ängen i sommar!
  Den kommer att vara jättefin, nu när ett drygt 20-tal av SNF:s medlemmar har jobbat i 10 år med den.
• Om du inte redan är medlem i Naturskyddsföreningen: Lös medlemsskap du också!
• Varför inte bli månadsgivare?
• Håll koll på kalendariet (länken leder till kalendariet för Solna-Sundbyberg) för att någon gång ibland hjälpa till med det arbete som behövs exempelvis för att vårda Wåhlberga äng.

Peter Edholm (FP)
Ledamot i kommunfullmäktige och i Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Solna

Av den här bilden kan man tro att jag var ensam om att räfsa, men sanningen var att jag kom när de andra redan gjort merparten av jobbet och han delta bara på slutet. Men nästa år… Foto: Gustavo Caballero Cervantes.