Nu har jag varit kommunalråd på deltid i snart 3 år. Den 31 december 2018 blir det 4 år. När möjligheten gavs efter valet 2014 så sade jag att jag var beredd att göra detta en eller två mandatperioder. 4 eller 8 år.

Räcker det nu? Är jag klar eller vill jag fortsätta? Någon har frågat om jag vill försöka blir liberalernas gruppledare här i Solna. Vill jag det? Vill jag fortsätta på samma sätt som idag? Vilket politikområde vill jag engagera mig i framöver? Ska jag gå vidare till landstingspolitiken? Eller ska jag helt släppa ambitionerna när det gäller de lite tyngre uppdragen och i stället återgå mitt vanliga jobb (i IT-branschen) på heltid från och med 2019? Skulle jag i så fall vilja vara fritidspolitiker med heltidsjobb utanför politiken?

Det är viktiga frågor. Inte för andra, men för mig och min sambo. Det är nämligen två väldigt olika liv man lever – med eller utan kommunalrådsuppdrag. Att gå ner till deltid på sitt ordinarie jobb när man är mitt uppe i karriären kostar. Avancemanget och utvecklingen där har stannat av. Det är naturligt men väldigt påtagligt. I min situation är det dessutom så att det kostar rent ekonomiskt – även om kommunalrådsarvodet är relativt högt i Solna. Särskilt negativt är det med tanke på pensionsförmånerna.

Att vara kommunalråd påverkar också livet i övrigt väldigt mycket. Att vara politiker var inte alls som jag hade tänkt. Plus och minus förstås. Mycket minus faktiskt.

Det tär på krafterna att plötsligt, av en del Solnabor, betraktas som en ”fiende”. Att bli anklagad för allt möjligt elände och bli personligt påhoppad som om man var fritt villebråd. En del av de mejl jag får är sanslöst otrevliga och ibland rent hotfulla. Ibland känner jag att jag är på väg att förändras som person själv. För att inte ta skada för mycket så måste man tvinga sig att bli lite mer hårdhudad. Tyvärr.

Samtidigt är det ju oerhört stimulerande att känna att jag faktiskt har ett inflytande över saker och ting när det gäller Solnas bibliotek, kulturskola, fritidsgårdar, idrottsplatser, Confidencen, bad, valborgs- eller nationaldagsfirande och annat som jag har ansvar för.

Ska sanningen fram så är det ju också väldigt roligt att få vara med som prisutdelare, invigningstalare eller när staden ska representeras när en idrottsklubb fyller 100 år. Eller när jag får prata med prins Daniel om Idrottsdagen i Haga, med Stockholms kulturborgarråd om kommunalt stöd till Filmindustrin, med Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson om idrottens krav på kommunala idrottsanläggningar eller med Kerstin Dellert om slottsteaterns framtid.

I somras tog jag mig tid att fundera över om jag är klar med min politiska bana nu, eller om jag vill fortsätta några år till.

Jag kom fram till att jag inte är klar. Jag vet vad mer jag vill uträtta och jag har idéer om hur det ska göras. Därför kandiderar jag för ytterligare en mandatperiod.

Foto från Solna stads hemsida. (Jag framåtlutad i röd kavaj på näst sista raden…)

Vilka är mina ambitioner då? Låt mig först säga vad jag inte vill:

1. Jag vill inte ge upp min anställning hos min arbetsgivare i IT-branschen.
   Dit vill jag kunna återvända när jag är klar med min ”värnplikt” i kommunpolitiken.
2. Jag vill inte syssla med politik på heltid.
3. Jag är inte beredd att bli liberalernas gruppledare i Solna.
   Dels är det ett heltidsuppdrag. Dels finns det minst en annan person som är bättre lämpad för den rollen och som har den idag. Jag tänker på Marianne Damström Gereben, min kommunalrådskollega sedan 1 januari 2015.
4. Jag kandiderar inte till landsting eller riksdag.
   Mitt intresse har jag för det lokala och de frågor som rör Solna. Det är här jag har mitt hjärta och där jag har någon kompetens som kan komma till nytta.

Alltså kandiderar jag till Solna stads kommunfullmäktige i valet 2018 med ambitionen att

• medverka till att Liberalerna ingår i en styrande Allians-majoritet. 
• själv komma in i stadens fullmäktige
• fortsätta som kommunalråd på deltid
• vara ordförande i någon av stadens nämnder. Där ligger ju kultur- och fritidsnämnden nära till hands eftersom det är på detta område jag har mest konkreta ideer om vad jag vill åstadkomma.

Vad är det jag vill göra då, om jag får vara ordförande i Kultur- och fritidsnämnden en mandatperiod ytterligare?

Eftersom Liberalernas lokala politiska program inför nästa mandatperiod fortfarande är ”under construction” så ska jag ju vara lite försiktig och inte föregripa den processen. Det är ju Liberalerna i Solna som i ett medlemsmöte fastställer vad vi vill göra politiskt i Solna. Men mina egna tankar i korthet:

Jag skulle vilja fortsätta jobba för att verksamheterna ska hänga med i stadens växt och medverka till bra integration av nyanlända: Vassare tonårsverksamhet, ny simhall, bättre stöd till föreningsliv och idrott, fler kulturevenemang, mer kulturskola, modernare bibliotek …

Mer om mig och det jag kallar ”min socialliberala kompass” finns att läsa under fliken ”Om mig” ovan.