Det talas ibland om ”politikerförakt” och jag sitter här och funderar på det.

Jag tror att många människor skulle behöva uppvärdera sin egen rösträtt. Inse att den är något att det allra mest värdefulla man äger. I klass med hälsan (om man har den i behåll) och maten på bordet. Inte hantera den slarvigt och som en självklarhet.
Det gäller på alla nivåer. Från amerikanskt presidentval och val till Europaparlamentet ner till kommunfullmäktige hemma i den egna kommunen och styrelsen i bostadsrättsföreningen (där de flesta inte ens orkar gå på årsstämman en gång om året).
Om vi håller oss till länder med demokratiska system så är det ju ingen enda som tagit sig till sin politiska maktposition med annat än att en massa medborgare har röstat på dem.
Alltså:
Ta reda på vilka de personer är som vill att du röstar på dem innan du röstar! Hemma i kommunen. I landstinget. I riksdagen. I Europaparlamentet.
Är du osäker på vilket virke de är gjorda av – ring upp eller mejla! Ställ dina frågor! Utmana! Utvärdera! Välj med omsorg! Använd din möjlighet att sätta ett kryss i en ruta framför ett namn på valsedeln.
Om alla gjorde det så borde rimligen alla politiska maktpositioner innehas av personer som ÄR respekterade och all grund för politikerförakt blåsa bort.
Eller är jag naiv?
Jag var en av dom som kryssade dig och de gånger jag haft kommentarer eller önskemål i någon fråga har du ägnat tid åt kommentar eller åtgärd. Har nu en förhoppning om en tryggare väg från Frösunda till pendeltåget via daghemmet o det ”stora bygget” längs den mörka ”skogsvägen”- den är inte trygg för någon-varken kvinna eller man!
Gunilla
GillaGilla